BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan pÄ statssuverÀnitet som förhÄllandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. TvÄ statscentrerade perspektiv pÄ internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmÀssiga begrÀnsningarna av statssuverÀnitet. Aktörerna belyses i en fallstudie dÀr trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av tvÄ konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgÄngspunkten förstÀrks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

GrÞndal, B & Jönsson, C. PatientnÀra vÄrd i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete bestÄr av mÄnga olika arbetsuppgifter som antingen Àr patientnÀra eller icke-patientnÀra.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvÄrdnad. Kommunikation Àr kommunikation först nÀr den Àr ömsesidig, det vill sÀga att kommunikation sker gemensamt och gÄr i bÄda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vÄrd hÄller generellt lÄg kvalitet. Problemet uppstÄr vid bristfÀllig kommunikation mellan vÄrdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten mÄste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Uppsatsen behandlar privata angelÀgenheter pÄ arbetstid som ett fenomen och ser till anstÀlldas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktÀr. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer pÄ ett försÀkringsföretag. Synen och förhÄllningssÀttet till privata angelÀgenheter behandlas och förstÄs ur ett ledningsperspektiv samt ur de anstÀlldas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jÀmförelse mellan dessa..

Syfte: Undersöka hur patienterna pÄ en kirurgavdelning pÄ ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vÄrdpersonalens bemötande och kartlÀgga vad som upplevs vara ett gott respektive dÄligt bemötande.Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer pÄ inneliggande patienter pÄ en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vÄrd, egenskaper hos vÄrdpersonalen, kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes nÀr vÄrdpersonal visade empati, hade en positiv instÀllning, var kunnig och engagerad samt hade en human instÀllning. En god kommunikation och vÄrdrelation uttrycktes ocksÄ som centrala delar i ett gott bemötande.

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrÄgor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven frÄn invÄnarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frÄgan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa Àr en viktig del. Syftet med uppsatsen blir dÀrmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda i arbetet kring informationsspridning.

Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 vetenskapliga studier anvÀndes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförstÄelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid anvÀndandet av alternativ och kompletterande kommunikation. NÄgra av barnen visade Àven pÄ en positiv utveckling av förmÄgan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person Àn de som ingÄr i studierna dÄ deltagarantalet Àr lÄgt och deltagarna befinner sig pÄ ungefÀr samma kommunikationsnivÄ..

Palliativ vÄrd Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svÄrt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det Àr avgörande för patientens vÀlbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vÄrd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vÄrd. Studien Àr gjord som en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.