Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare anvÀnder Ärsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta Ärsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska Àven undersöka om icke professionella investerare har nÄgra problem i tolkningen av Ärsredovisningar.Metod: Uppsatsen anvÀnder bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkÀt.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av Ärsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberÀttelsen och revisionsberÀttelsen anvÀnds mest. Det som upplevs svÄrast Àr vÀrderingar i balansrÀkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda pÄ vilken hÀnsyn det tas till investerare med lÀgre ekonomisk kunskap vid upprÀttandet av Ärsredovisningar. .

Bakgrund I det hÀr avsnittet tar vi först upp lite historia kring Àmnet bild i förskolan genom Fröbeltraditionen. Bild har gÄtt frÄn att vara ett oviktigt Àmne till att bli ett Àmne som genomsyrar verksamheten, mycket tack vare lÀroplanen. Aktuella forskare beskriver i bakgrunden vikten av kommunikationen och lÀrandet kring barns bildskapande. Ett Àmne som Àr aktuellt idag Àr hur pass genusmedvetna pedagogerna pÄ förskolorna Àr och vi har dÀrför valt att ta upp det ocksÄ i arbetet. Som teorier intar vi en allmÀn syn av Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators? interpretations of its communication efforts.

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes Ät gÀllande uppfattningar om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning jÀmfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 mÀn (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll pÄ elit- respektive icke elitnivÄ. Studien utfördes med hjÀlp av frÄgeformulÀr (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de Àr mer uppgiftsmotiverade Àn resultatmotiverade och frÀmst anvÀnde tÀvlingsmÄl.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, dÀr jag valde att kartlÀgga hur gymnasielÀrare vid samhÀllsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjÀlp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

The purpose of this essay is to find out how gender upholds in a classroom, both by students as well as the teacher. The procedure has been to observe the relationship between students and also the teachers. The observations is analysed according to theories of gender and a discussion about why gender is maintained follows. The conclusion of the result is that gender is being preserved in different ways, but also the contrary ? students and the teacher oppose it.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska ÄtgÀrder som kan göra att incidensen av postoperativt illamÄende och krÀkningar minskar. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska ÄtgÀrder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjÀlpa mot postoperativt illamÄende och/eller krÀkningar Àr baserade pÄ den österlÀndska lÀran om mÀnniskan. Med stimuleringar av vissa bestÀmda punkter pÄ kroppen kan incidensen av postoperativt illamÄende och krÀkningar minskas. Det finns flera sÀtt pÄ vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras.

Our governing documents give teachers guidelines as to how to carry out their task in the classroom. To guide a learner requires knowledge, not only about the policy of our governing documents but also skills to see the connection between the teacher's task and its practical implementation. By studying learners' experiences of teaching contexts, I have been able to evaluate how the teaching methods live up to the intentions of the national governing documents in Sweden.My study is based partly on a survey that I completed and partly on the theory of Dialogicity. Here I saw clear connections between my informants' experiences of verbal exercises in the teaching and the theoretical background I have chosen for my study, Dialogicity. I have presented and analyzed the verbal exercises in four differentiated contexts.

Detta examensarbete behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet Àr att ta föreslÄ hur medarbetarna kan fÄ en bÀttre kommunikation och sammanhÄllning.Litteraturen som anvÀnts berör omrÄdena kommunikation, förÀndringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats pÄ en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi anvÀnt oss av en blogg dÀr vi beskriver var i framtagningsprocessen vi Àr..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur flersprÄkiga barn i Äldern 4-5 Är kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta fÄr för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas pÄ tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra pÄvilket sprÄk kommunikationen sker hos flersprÄkiga barn. Undersökningen sker med hjÀlp av denkvalitativa metoden observation som har Àgt rum i en mÄngkulturell förskola med fokus pÄkommunikation under tvÄ olika tillfÀllen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflersprÄkiga barn kommunicerar med hjÀlp av verbalt och icke-verbalt sprÄk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

AimThe aim with this essay was to find out what the personal in the primary care of VÀrmdö have for attitude to work with physical activity in prevention and treatment of diseases, how they work with the method today and how they think about working with the method in the future. Following questions were in focus of the study: How are they working in the primary care of VÀrmdö today with physical activity in prevention and treatment of diseases? What is the attitude to work with physical activity in prevention and treatment of diseases? And how do they want to work with physical activity in prevention and treatment of diseases in the future?MethodThe study includes all doctors, nurses and physiotherapists in Gustavsberg and Djurö primary care in VÀrmdö. To get answers on the question of issue was a questionnaire handed out. 82 % answered, which means that 45 of totally 55 employed in both primary care units answered the questinnaire.Results44 of 45 asked reported that they give verbal advice about physical activity to their patients today.

Patienter som stĂ„r inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mĂ€ngder energi som kan ge sig uttryck i huvudvĂ€rk, irritabilitet, olust och vanmaktskĂ€nsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med vaken patient som visar tecken pĂ„ oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem Ă„rs erfarenhet av perioperativt vĂ„rdande.