Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Uppsatsen Àr ett försök till att belysa programledarens roll i tvÄ svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow Àr att den Àr ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhÄllande. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvÀrd för en talkshow anvÀnder sig av för sÀtt att kommunicera pÄ samt att se hur programledarna ifrÄga agerar under sjÀlva samtalet.   Jag har analyserat dessa tvÄ talkshows genom samtalsanalys och gÀsterna genom att anvÀnda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmÀrksamma de tillvÀgagÄngssÀtt programledarna anvÀnder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har ocksÄ undersökt programledarnas roller utifrÄn Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet bestÄr av ungefÀr 30 minuters speltid frÄn vardera talkshow, det vill sÀga ungefÀr ett halvt avsnitt av varje program.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.

The purpose of this essay is to examinate the statements and verbal attributions of King CarlXVI Gustaf of Sweden in the early 2000?s. More exactly I?ve got two question formulations:Which statements does king Carl XVI Gustaf of Sweden make during the early 2000?s and are thesestatements, in line with the king?s attributions, non-political, party-politically neutral and noncontroversialaccording to different perspectives? Question number two is if there are to find anyboundaries for where the verbal attributions of Carl XVI Gustaf seem to go when he expresses himself inthe role as the king of Sweden and the chief of state in the early 2000?s. My procedure is to read theChristmas speeches of Carl XVI Gustaf during the 2000?s and use former beheld statements of Carl XVIGustaf to seek answers to the research questions.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförÀndring. Studien tar plats pÄ en klinik vid ett svenskt sjukhus. TvÄ frÄgor stÀlls, vilka Àr: Hur har kommunikation anvÀnts i förÀndringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn pÄ förÀndringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbÀttra förÀndringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten Àr Àkta, ifrÄgasÀtts ocksÄ.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollÀrares uppfattningar om verbala krÀnkningar mellan barn. Arbetet söker svar pÄ hur de krÀnkande sprÄket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollÀrare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom omrÄdet. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger Àr en viktig del av barns sociala utveckling. Det Àr i förskolan man fÄr sina första upplevelser av vÀnskap, men det Àr ocksÄ dÀr i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsÀtta andra, för verbal krÀnkning.

Organisationer med ÀndamÄlet att tillfredstÀlla andra behov Àn rent finansiella har ett problem i att vÀlja en tillrÀckligt bred men samtidigt hanterbar uppsÀttning av mÄtt för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller anvÀnder vi dÀrefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vÄr fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i Àr Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrÀdan ? Dashboard. DÄ modellerna Àr utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi pÄ nÄgra av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur interpersonell beröring frÄn en anstÀlld, i form av ett handslag, förÀndrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare Àmnar studien att vÀcka intresse för Àmnet likvÀl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang.Metodik: Studien Àr utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssÀtt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrÄn vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fÀltexperiment utförts pÄ Teknikmagasinet i Kalmar. UtifrÄn analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom Àmnet sinnesmarknadsföring med fokus pÄ det taktila sinnet och interpersonell beröring.Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, pÄverkar shoppingupplevelsen pÄ ett positivt sÀtt.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom anvÀndandet av icke-diegetiska ljud som inte Àr talad skrift, sprÄk eller musik. .

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients? participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse.