Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan anvÀndas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade pÄ oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som anvÀndes vid mÀtning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gÀllande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna lÀste, översatte och sammanstÀllde först enskilt de valda studierna för att frÀmja ett objektivt förhÄllningssÀtt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan pÄ orosnivÄn hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivÄn hos personer med demens.

Bakgrund: Palliativ vÄrd bygger pÄ ett holistiskt synsÀtt dÀr avsikten Àr att ge patienten ettsÄ fullgott liv med sÄ god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring Àr en stor del i detpalliativa vÄrdandet. KomplementÀra behandlingar har visat sig vara ett gott komplementtill farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmÀrksamma hela mÀnniskan,ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysaden komplementÀra behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vÄrd.

Sammanfattning/Abstract Elever med sprÄkliga svÄrigheter utgör en sammansatt och svÄrdiagnostiserad grupp. En sprÄkstörning fÄr konsekvenser för tankeutveckling, minne, lÀrande och lÀsförstÄelse. Det finns ett behov hos lÀrare att nÄ en större medvetenhet och en djupare förstÄelse för hur funktionsnedsÀttningen pÄverkar skolsituationen och vilka arbetsÀtt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med sprÄkstörning. Syftet med studien Àr att belysa hur lÀrare till en elev med generell sprÄkstörning och verbal dyspraxi och eleven sjÀlv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill ocksÄ lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssÀtt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med sprÄkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever tvÄ lÀrare sin yrkesroll och anvÀndandet av olika arbetssÀtt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Studien grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebÀr ökade krav pÄ vÄrden att uppfylla HÀlso- och sjukvÄrdslagens stadgar om rÀtt till vÄrd pÄ lika villkor. VÄrden har skyldighet att anlita tolk vid behov för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vÄrd och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska tolk anlitas nÀr en myndighet har att göra med en person som inte behÀrskar svenska. Kommunikation Àr centralt inom omvÄrdnad och utgör grunden i alla mÀnskliga möten. En förutsÀttning för att god kommunikation ska kunna uppnÄs Àr att sjuksköterskan och patienten förstÄr varandras sprÄk.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de tvÄ huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i tvÄ underrubriker: UnderlÀttande och försvÄrande information samt bekrÀftande och icke bekrÀftande upplevelse. Patientens och personalens förmÄga till kommunikation Àr betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrÀdesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara Ängestskapande.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

Denna studie utgÄr ifrÄn Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat sÀger att information bearbetas av tvÄ separata symboliska system. Dessa system Àr det ickeverbala och det verbala systemet vilka Àr specialiserade pÄ att bearbeta tvÄ olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och sprÄklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete pÄ dubbelkodningshypotesen som kan hÀrledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angÄende bilders och ords konkreta vÀrde kom Paivio fram till att vi bÀst minns bilder, dÀrefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det hÀr pÄ att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (bÄde ickeverbalt och verbalt).

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer pÄ den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som Àr av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka frÀmst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat pÄ olikheter mellan lÀnder sÄsom Sverige och USA aktualiseras frÄgan om incitamenten kan appliceras pÄ den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med tvÄ friskolor i StockholmsomrÄdet dÀr jag har sökt svar pÄ uppsatsens centrala frÄga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stÀmmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej Àr av den karaktÀren som teorin pÄvisar.

Postoperativ smÀrta Àr relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med operation. Denna smÀrta kan mÄnga gÄnger vara svÄr att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smÀrta hos vuxna. Metoden som anvÀndes bestod av en litteraturstudie dÀr data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vÀgledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvÀrderingsmodell baseras frÀmst pÄ finansiella mÄtt vid kreditklassificering. SÄledes undrar vi om anvÀndandet av icke-finansiella mÄtt kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgÄng jÀmfört med andra kreditvÀrdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en enkÀtstudie av AAA- samt B-företagens anvÀndande och hur vÀl de presterar i de icke-finansiella mÄtten se om de icke-finansiella mÄtten har nÄgon betydelse för ett bÀttre eller sÀmre kreditbetyg.Teori: Vi har anvÀnt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och HenrisŽ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att faststÀlla genomsnittliga och statistiska skillnader (p-vÀrden) mellan företagen.Empiri: MedelvÀrden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-vÀrden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna nÄgra övergripande samband mellan de icke-finansiella mÄtten och ett visst kreditbetyg..

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, Àr att de kÀnner oro för sin hÀlsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjÀlp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhÀndertagande, men betydligt vanligare Àr de patienter vars tillstÄnd inte handlar om liv eller död. Arbetet pÄ akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmÀssigt och med ett begrÀnsat utrymme att erbjuda individuell omvÄrdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsÄg att sammanstÀlla studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen pÄ den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhÀndertagande i triagen under vÀntetiden fram till första mötet med lÀkaren. Fokus lades pÄ den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella Àmnet ? det faktum att arbetsbelastningen Àr hög, patientflödet stort och vÀntetiderna lÄnga.

Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftsprÄk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-UmeÄ-korpusen Suc II, men Àven i Parole, hÀmtas drygt 800 exempel pÄhur presens particip anvÀnds i svenskt skriftsprÄk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende pÄ vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnÀmnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.FrÄgan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestÀms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.