Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.

Bakgrund: MĂ€nniskan har alltid sett döden som nĂ„got obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det fĂ„ lĂ€kare som vĂ„gade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vĂ„rden av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmĂ€rksam för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar pĂ„ sjuksköterskan Ă€r stort.

Bakgrund: NÀr en kvinna kommer med sin partner till förlossningsavdelning Àr det mÄnga kÀnslor i omlopp. Det finns mycket forskning om hur kÀnslor och upplevelser av en förlossning pÄverkar utifrÄn blivande förÀldrars perspektiv. Det saknas forskning kring hur barnmorskor upplever att möta blivande förÀldrar vid ankomst till förlossningsavdelning. Syftet: Syftet var att undersöka vad yrkesverksamma barnmorskor pÄ en förlossningsavdelning bedömer vara centralt i ett idealt första möte med blivande förÀldrar som kommer till förlossningsavdelning för förlossning, och hur ett sÄdant idealt första möte skapas. Metod: En individuell öppen intervju genomfördes med fem barnmorskor vid tvÄ förlossningsenheter i VÀstra Götland.

AbstractHĂ€rdelin, J. & Lindberg, S. (2011). Återkommande gester hos tre idrotts- och tre religionslĂ€rare. Examensarbete avancerad nivĂ„.

This is a qualitative interview study of the importance of the non-verbal communication related to the reference situation at public libraries. The experiences of both librarians and users of the reference service have been explored with regards to non-verbal communication. Eight interviews have been carried out. The results reveal that the users and librarians consider that it is important that the librarian find eye contact as well as give affirmation through nodding and smiling. To demonstrate interest and involvement in the questions through attentive listening is also of great value.

Preschool is an important social arena for children. This might be the first time that children find themselves in a larger social context and create their first peer-relations. The aim of this study was to examine children?s peer-relations with particular focus on the acts of social exclusion and inclusion, and how children use different strategies to exclude and include each other. Another aim was to investigate how both verbal and non-verbal communication is used in these processes.This study has an ethnographic approach, and the use of video observation as a method enabled us to capture the children?s everyday interactions at preschool.Our results show that children use a number of different strategies to exclude other children that seek access to an ongoing activity to protect the interactional space that they already share.

Uppsatsen behandlar Àmnet marknadsföring och kommunikation i ett icke- kommersiellt företag. Jag har undersökt hur en bostadsrÀttsförening kommunicerar med sina medlemmar och vilka kanaler de anvÀnder sig av. Den teoretiska delen omfattar intressentmodellen som beskriver sambandet mellan omgivningen och intressenterna och hur relationerna fungerar. Kommunikationsmodellen förklarar flödet frÄn avsÀndaren av meddelandet till dess att meddelandet nÄr mottagaren. Jag förklarar ocksÄ olika typer av kommunikationskanaler.

Ett nyhetsankare Àr en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sÀgs krÀvs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem pÄ ett tydligt sÀtt. Kommunikation styrs inte bara av det man sÀger i ord, utan ocksÄ genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. KlÀder Àr ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att vÀlja vad man har pÄ sig. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer nÄgra specifika riktlinjer för att anpassa klÀdseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i klÀderna som pÄverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jÀmföra om klÀdseln skiljer sig Ät beroende pÄ vilken kanal man tillhör.

Processing information in complex everyday life recruites different abilities than limited storage capacity. Working memory, the central executive and inhibition are constructs that have been used to describe this ability of adaptation. This paper investigates the connection between working memory capacity and performances in tasks closely associated to real life situations, i. e. verbal fluency tasks.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) pÄverkar interaktioner vid anstÀllningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka fÄ förstÄelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anstÀllningsintervjuer. VidareupprÀttades en observationsmatris utifrÄn icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet frÄn observationerna inbegriper bÄde de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstÄr under anstÀllningsintervjun.

Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestÄende av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. UtifrÄn studien kan det konstateras att det har nÄgon betydelse om klÀdföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primÀra för konsumenterna Àr att modellen Àr attraktiv och har utstrÄlning. Modereklamen ska Äterge en kÀnsla av glamour, skönhet och ett efterstrÀvansvÀrt ideal som Àr anpassat efter mÄlgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebÀr ett strategiskt val av klÀdföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumÀrkeskÀnnedom hos sin mÄlgrupp.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) anvÀnds för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvÄrigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingÄr att arbeta klientcentrerat och försÀkra sig om att utgÄ ifrÄn individens önskningar och behov Àven dÄ dennes förmÄga att uttrycka dessa Àr reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och anvÀndning av GAKK inom habilitering i Sverige.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt sprÄk att kommunicera pÄ mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstÄr nÀr gemensamt sprÄk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter nÀr det inte finns ett gemensamt sprÄk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand pÄ akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av Ätta sjuksköterskor frÄn en akutmottagning i Mellansverige.