Sökresultat:
865 Uppsatser om Lärares fackliga avtal - Sida 34 av 58
De kallar oss landskapsarkitekter : om identiteten hos en yrkeskÄr
SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.
IspÄvÀxtmÀtare för sjövÀrmekollektorer Del 1 - Konstruktion och laboratorieprovning Del 2 - FÀltprovning i Motala vintern 1985-86
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Fullskale-simulerng av bil-Àlgkollision med Àlgkadaver
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
IKEAs inköp i Kina ? lÄngsiktiga affÀrsrelationer för att uppnÄ effektivitet
Rent generellt gÀller att en stor förstÄelse för Kinas affÀrskultur Àr av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgÄngsrik affÀrsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns Àr det nÀst intill likgiltigt huruvida förstÄelsen för affÀrskulturen finns, dÄ kapitalet Àr en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta pÄ lÄngsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och pÄ lÀngre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill Àven genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till nÄgra specifika nyckelbegrepp som vi anser Àr av stor vikt för att kunna uppnÄ lyckade affÀrsrelationer vilka Àr: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tÄlamod, kunskap inom sitt omrÄde, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgÄende angÄende aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte.
Illegala och illegitima arbetsförhÄllanden : pÄ den svenska arbetsmarknaden
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka anstÀlldas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver pÄ ett anstÀllningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rÀttigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det Àr inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anstÀllda fÄr Àven utföra sÄdant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har anvÀnds dÀr intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frÄgestÀllningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om bÄde illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhÄllanden. Arbetstagares beroendestÀllning till arbetsgivaren Àr högre Àn vice versa.
Lojalitet. En komparativ bolagsrÀttstudie av i ledningsuppdraget inbyggda förpliktelser
Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. DÄ det i svensk rÀtt i princip saknas explicit reglering av omrÄdet kompareras det svenska rÀttslÀget med det engelska och amerikanska för att studera och jÀmföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker dÀrmed besvara huruvida utlÀndska tankesÀtt inom förevarande omrÄde kan tillÀmpas Àven inom den svenska rÀtten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frÄgan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jÀv. Fokus ligger hÀr pÄ sÄ kallad sjÀlvkontrahering, eller self-dealing pÄ engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen sjÀlv ingÄr avtal med bolaget.
Kritiska faktorer i projektimplementering : en studie av IT-bolaget EKAN Albatross AS
Denna fallstudie avser att titta pÄ kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, dÄ kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive Ätaganden. Kritiska faktorer Àr kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna Àr sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kÀnnetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begrÀnsad tid, skall nÄ projektetmÄlet, vilket kan vara en nog sÄ stor utmaning.
SmÄ aktiebolag + Revision = ett mÄste vid kreditÀrenden
Mitt syfte med uppsatsen Àr att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty Àr reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika lÀnder. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersÀttning som utgÄr till artister och lÄtskrivare för att nÄgon har nyttjat deras konstnÀrliga verk. Men i och med att royalty inte Àr definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rÀttsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty Àr att ersÀttningen i princip utgÄr med varierande belopp, t.ex.
Marknadssignaler inom Swedish Meats : en tillÀmpning av supply chain management
Supply Chain Management Àr ett tankesÀtt som gÄr ut pÄ att kundernas önskemÄl skall identifieras och uppfyllas innan det kommer krav frÄn deras sida. Ett sÀtt att nÄ detta mÄl Àr att utgÄ frÄn kunden dÄ den framtida produktionen planeras. Supply Chain Management handlar om att man skall se till helheten, det Àr produktionskedjorna som konkurrerar med varandra och inte de enskilda företagen. För att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ för kunderna gÀller det att vara med i den kedja som bÀst klarar av att uppfylla kundernas önskemÄl. Genom att se till hela kedjan kan man komma ifrÄn det dubbla arbete som Àr vanligt förekommande i mÄnga produktionskedjor.
KartlÀggning av tidig medicinsk bedömning av företagssköterskas insats vid besök pÄ arbetsplats
Projektet Àr genomfört för att utvÀrdera om det har stor betydelse att pÄ en arbetsplats ha tillgÄng till en företagssköterska ?pÄ plats?. Studien omfattade tiden frÄn 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet Àr baserat pÄ vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.
Icke produktrelaterade varor och tjÀnster - Inköpssamordning i decentraliserade koncerner
Uppsatsens syfte Àr att förklara Tetra Pak bolagens rÄdande inköpsmönster gÀllande icke produktrelaterade varor och tjÀnster samt utreda hur avtalslojaliteten kan ökas. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie pÄ Tetra Pak. I enlighet med det positivistiska synsÀttet utformades en enkÀt för att kartlÀgga Tetra Pak bolagens IPV-inköp. EnkÀtsvaren följdes sedan upp med intervjuer som fokuserade pÄ anledningarna till rÄdande inköpsmönster. För att förstÀrka studiens generaliserbarhet utfördes ocksÄ mindre ingÄende fallstudier av fem andra företag.
Kinas bilindustri ur ett joint venture-perspektiv
Fortfarande idag sÀtter ordet JV skrÀck i mÄnga utlÀndska investerare pÄ grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tÀnker inte göra omvÀrlden nÄgra gratistjÀnster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna Àr vÀl medvetna om sin potential och kommer inte att ingÄ JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingÄ JV med utlÀndska företag Àr i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. NÀr de vÀl fÄtt den kunskap de behöver för att kunna gÄ vidare sjÀlva kommer de nog inte att visa nÄgon vÀlvilja mot sina gamla partners.
Den arbetssökandes upplysningsplikt : En allmÀn avtalsrÀttslig princip pÄverkad av arbetsrÀttsligt skyddstÀnkande
The general contract law principle of loyalty between negotiators, in deliberation, leads to a duty of disclosure for negotiators. The extent of this duty of disclosure is influenced by many different factors; amongst others the type of agreement, the negotiators knowledge and opportunity of procuring knowledge. The general duty of disclosure is both a part of the contract law principle of loyalty between negotiators in negotiating a contract, and an indirectly statutory obligation, that, if neglected will lead to nullification of the agreement. The legislator has stated that the general contract law, Lag (1915:218) om avtal och andra rÀttshandlingar pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde (avtalslagen), should be used to regulate negotiating of contracts, including the negotiation of contracts of employment. In arbetsdomstolens judging, additional factors have been weighed in, and the judgement is done also through the use of a concept taken from employment law, the concept of ?saklig grund för uppsÀgning?.
Datormodellen DAGVL-DIFF för berÀkning av icke-stationÀra flödesförlopp i avloppssystem - En analys av stabilitet och berÀkningsnoggrannhet
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
NÀr rektor sÀtter lön - röster om den individuella lönesÀttningen i skolan
Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.