Under min praktikperiod pÄ en skola har jag sett att det finns elever som har det svÄrare Àn andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan dÄ av att försöka hjÀlpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka fÄ kunskap om vad som gör att elever som gÄr pÄ ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslÀrare ha bÀttre beredskap att hjÀlpa de elever som har det svÄrt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjÀlp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ?omdöpta? fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen.

Arbetet anvÀnder sig av en rÀttspolitisk metod med fokus pÄ rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mÄl bakom sexualbrotten och medlet för uppnÄ det genom den konventionella straffrÀttsprocessen. Tomrummet bestÄr dels av att straffrÀttsprocessen till fullo inte kan omfatta mÄlet, dels att majoriteten av offer som anmÀler vÄldtÀkt idag nekas en rÀttsprocess, och slutligen att en friande vÄldtÀktsdom ÀndÄ kan anses innebÀra att en konflikt ÄterstÄr. Konflikten som ÄterstÄr i majoriteten av fallen Àr mellan den misstÀnktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en krÀnkning av dennes sexuella sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en pÄbyggnad av det konventionella i form av innovativa rÀttsprocesser med större fokus pÄ offret istÀllet för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsstÀlla offrets behov av rÀttvisa, utan att hota straffrÀttsprocessens funktioner i form av straff, rÀttssÀkerhet och brottsbekÀmpning.

Temat för denna uppsats Àr fördomar, och hur de pÄverkar oss i vÄrt identitetsskapande. Min hypotes Àr att vi bildar vÄr identitet utifrÄn den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre pÄverkas vÄrt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig pÄ en ojÀmn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot mÀnniskor i vÄr utgrupp. Det Àr mot utgruppen vÄra negativa fördomar dyker upp, beroende pÄ den ojÀmna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det Àr inom ingruppen vÄra positiva fördomar finns.Mitt syfte Àr att genom en teoretisk uppsats, utan nÄgon empirisk anknytning stÀlla jag mig frÄgan: Varför har vi fördomar? Min ambition Àr inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hÄlla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

AbstractTitle: Swedish freedom of speech compared to european freedom of speechNumber of pages: 57Author: Gabriella BoodeTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Spring 2009University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with the dissertation is to see if there has been a limitation inSwedish freedom of speech since parts of the European union laws is superiour to theSwedish constitution as freedom of the press regulations and freedom of speech constitution.A more narrow purpose is to find out how the specific Swedish rights such as individual?slegal right to publish information are influenced by the European union laws and are superiorto the freedom of the press regulations and freedom of speech constitutionThe survey will also try to find out the effectiveness with the Lisbon Strategy ?s emergencybrake and its purpose to protect the Swedish freedom of the press regulations and freedom ofspeech constitution. How big is the difference between the different member states concerningthe protection of the freedom of speech?Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviewswith representives from experts with in the field as Uppsala University and the SwedishGovernent.Main results: It is obvious that Sweden has the strongest protection of freedom of speechcomparing to the other EU member states. No other EU country has as detailed constitution asthe Swedish constitution TF and YGL.

SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete prĂ€glas av sĂ„vĂ€l lagar och förodningar men ocksĂ„ av vĂ€rdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundlĂ€ggande förmĂ„ga att skilja mellan rĂ€tt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebĂ€ra att förlora sin identitet och vĂ€rdighet. Äldre mĂ€nniskor pĂ„ sĂ€rskilt boende eller som har hemtjĂ€nst anser inte att de fĂ„r tillrĂ€ckligt bra tillgĂ„ng till vĂ„rd, samtidigt som vĂ„rdarbete med Ă€ldre prĂ€glas av underbemanning och lĂ„g moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vĂ„rdandet av Ă€ldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. UtifrĂ„n dessa har tre kategorier framkommit vilka Ă€r utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sĂ€tt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framtrĂ€dde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, dĂ€ribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress vĂ€ckte kĂ€nslor sĂ„ som otillrĂ€cklighet, maktlöshet och dĂ„ligt samvete.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhÀlsoarbetet karaktÀriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta dÄ folkhÀlsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker pÄ bekostnad av individers autonomi. DÄ respekt för autonomi Àr en etisk princip inom folkhÀlsoarbetet uppstÄr konflikten. Konflikten Àr tydlig inom interventionen rökfri arbetstid dÄ rökförbud pÄ arbetsplatsen antas inskrÀnka rökande individers autonomi. Detta Àr ett antagande dÄ diskussionen i hög utstrÀckning inte grundas i empiri.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dĂ„varande Sunne landskommun, VĂ€stra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter tvĂ„ konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gĂ€ller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen Ă€r utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar frĂ„n lĂ€ns- och lokaltidningen. Metoden Ă€r att gĂ„ igenom materialet utifrĂ„n en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.

Kan ambitionen att hÄlla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det Àr sÄ vilka faktorer kan tÀnkas sÀtta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med mÀnniskor krÀver förmÄgan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstÄ den andre. NÀr ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstÄr det maktstrukturer som pÄverkar hur sprÄk och tankar fÀrgar av sig pÄ olika kunskapsomrÄden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

Dagens samhÀlle befinner sig i stÀndig förÀndring, dÀrmed Àr det viktigt för organisationer att Àven de förÀndras, det speciellt med tanke pÄ kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förÀndring ska bli lyckad Àr det viktigt att personalen kÀnner sig delaktiga och har en förstÄelse för förÀndringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstÄr en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte Àr det relevant att förÀndra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie Àr beskriva och jÀmföra förestÀllningar hos chefer pÄ operativ samt taktisk nivÄ i ett stort kunskapsintensivt företag, angÄende en förÀndring av de ekonomiska ansvarsenheterna frÄn ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts pÄ chefsnivÄ för att fÄnga deras förestÀllningar kring hur förÀndringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.