Sökresultat:
1177 Uppsatser om Lärares förhćllningssätt till konflikt - Sida 34 av 79
?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar
mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna
vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar
uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola?
Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter
i anpassad grundskola?
Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p?
l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att
utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut.
Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds
som metodologi och metod.
LÀrare om konflikthantering i skola och förskola : "Det lÀmnas ett ganska stort ansvar till barnen att de sjÀlva ska lösa sina konflikter"
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen pÄ förskolan och i förskoleklass samt om lÀrarna har nÄgra förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀter har besvarats av lÀrare i tvÄ olika kommuner och sedan anvÀnts i vÄr datainsamlingsmetod. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning och lÀroplaner gÀllande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstÄr i trÄnga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken nÀr vuxna ej Àr nÀrvarande. Resultatet visade Àven att det Àr stora barngrupper vilket leder att barnen ofta fÄr lösa sina konflikter sjÀlva.
Ingen besitter facit
I det dagliga mötet med elever stÀlls lÀrare inför utmaningar som krÀver att lÀraren besitter en förmÄga att ta stÀllning, bÄde etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma dÄ lÀraren tvingas göra avvÀgningar mellan olika etiska och moraliska hÀnsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsÀtter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik.
Att sanktionera eller inte sanktionera : En intervjustudie om nyexaminerade la?rares fo?resta?llningar om vilka faktorer som pa?verkar deras sanktionsuto?vning
Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.
Vardagliga samtal vÀger tyngst : En studie om pedagogers och vÄrdnadshavares diskurs kring kommunikation mellan förskola och hem
Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vÄrdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen pÄ förskolan. Empirin har bestÄtt av fokusgruppdiskussioner dÀr sex pedagoger och tre vÄrdnadhavare pÄ en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktionism och diskursanalys har anvÀnts som metod för att synliggöra vilka förestÀllningar de ger uttryck för nÀr de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vÄrdnadshavarna. Resultatet visar bland annat pÄ att kommunikationen mellan förskola och hem Àr av stor vikt och dÀr tvÄvÀgskommunikation Àr en förutsÀttning.
Bara BostÀder
Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.
Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.
Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot
bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan
st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med
studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur
f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn
konstruerar makt i sina kamratkulturer.
Utbildningens betydelse och pÄverkan för enhetschefer inom
den kommunala Àldreomsorgen
Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.
Working nine to five? - En studie om grÀnsdragning mellan arbete och privatliv
 De styrda tid- och rumsstrukturerna om nÀr och var arbetet ska utföras Àr under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen sjÀlv fÄr sÀtta sina grÀnser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever grÀnserna mellan dessa domÀner, hur dessa upprÀtthÄlls samt om olika roller och krav inom de olika domÀnerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.
Trafficking - En studie om svÄrigheterna med transnationellt samarbete
Trafficking Àr ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhÀllet. Given den transnationella karaktÀren hos problemet, krÀvs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning pÄ trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet Àr vitalt för att fÄ ett slut pÄ den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn pÄ problemet, föreslÄr olika ÄtgÀrder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt Àn till samarbete. Dessa organisationer stÀller vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att fÄ sina röster hörda..
DARFUR - En spelteoretisk analys av Darfurkonflikten 2003-2006
Mer Àn 300 000 mÀnniskor har dött i vad som betecknas folkmord och 2,7 miljoner mÀnniskor har drivits pÄ flykt. I mer Àn tio Är har Darfurkonflikten pÄgÄtt och fortfarande har inga ansvariga stÀllts inför rÀtta. 2003 anföll rebeller regimen med krav pÄ större grad av oberoende. Sedan dess har regimen och dess milis Janjawid brÀnt, stulit, stympat, vÄldtagit och dödat. Folkgrupper har förintats helt eller delvis och regimen har genom sin söndra-och-hÀrska-strategi vÀnt grannar mot varandra och pÄ sÄ sÀtt stympat ett samhÀlle.
Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger
I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om
elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en
skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska
oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.
Ledarens och deltagarnas beteende vid drop-in-idrott : En kvalitativ studie kring drop-in-idrott pÄ Ersboda
May 2010 a project called drop-in sports was started to get boys and girlsin the ages of 13-20 more physically active and keep them away from committing crime. With the slogan ?come as you are, whenever you want and do what you want for free ? spontaneous sports was organized. To evaluate the project a research of the activity was carried out, where two of the objectives were to investigate how responsibility and empowerment is taken. Twelve hours of observations studies were used to collect data about leadership decision-making and democratic values in forms of respect, everybody?s right to play and influence.
Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, sats I: en analys i interpretationens tjÀnst
Syftet med denna undersökning Àr att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att dÀrigenom bidra till en fördjupad förstÄelse av verket. Min huvudsakliga metod Àr en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förstÄelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker Àven den biografiska, kulturella och sociala kontext dÀr verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förstÄelse av verkets struktur och faktur Àr betydelsefull för att förtjÀnstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktÀrsmÀssigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stÀmdubbling kan inte underskattas.
För den vars enda verktyg Àr en hammare, ser alla problem ut som en spik : - En studie av lÀrares konflikthantering
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstÄ. De 18 medverkande lÀrarna tjÀnstgör endera pÄ högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands lÀn. De frÄgestÀllningar som uppsatsen baseras pÄ Àr: Hur vÀljer lÀrarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lÀrarna uttryck för? Tidigare forskning kring Àmnet visar att lÀrare och lÀrarstudenter upplever en okunskap angÄende hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsÀmne. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i tre perspektiv pÄ konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.