Mer Àn 300 000 mÀnniskor har dött i vad som betecknas folkmord och 2,7 miljoner mÀnniskor har drivits pÄ flykt. I mer Àn tio Är har Darfurkonflikten pÄgÄtt och fortfarande har inga ansvariga stÀllts inför rÀtta. 2003 anföll rebeller regimen med krav pÄ större grad av oberoende. Sedan dess har regimen och dess milis Janjawid brÀnt, stulit, stympat, vÄldtagit och dödat. Folkgrupper har förintats helt eller delvis och regimen har genom sin söndra-och-hÀrska-strategi vÀnt grannar mot varandra och pÄ sÄ sÀtt stympat ett samhÀlle.

May 2010 a project called drop-in sports was started to get boys and girlsin the ages of 13-20 more physically active and keep them away from  committing crime. With the slogan ?come as you are, whenever you want and do what you want for free ? spontaneous sports was organized. To evaluate the project a research of the activity was carried out, where two of the objectives were to investigate how responsibility and empowerment is taken. Twelve hours of observations studies were used to collect data about leadership decision-making and democratic values in forms of respect, everybody?s right to play and influence.

Syftet med denna undersökning Àr att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att dÀrigenom bidra till en fördjupad förstÄelse av verket. Min huvudsakliga metod Àr en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förstÄelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker Àven den biografiska, kulturella och sociala kontext dÀr verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förstÄelse av verkets struktur och faktur Àr betydelsefull för att förtjÀnstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktÀrsmÀssigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stÀmdubbling kan inte underskattas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstÄ. De 18 medverkande lÀrarna tjÀnstgör endera pÄ högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands lÀn. De frÄgestÀllningar som uppsatsen baseras pÄ Àr: Hur vÀljer lÀrarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lÀrarna uttryck för? Tidigare forskning kring Àmnet visar att lÀrare och lÀrarstudenter upplever en okunskap angÄende hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsÀmne. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i tre perspektiv pÄ konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistĂ„ fattigare lĂ€nder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska bistĂ„ndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mĂ„l för sitt arbete, varav denna studie fokuserar pĂ„ tvĂ„ av dem, mĂ„let om resurstillvĂ€xt, samt mĂ„let om miljöhĂ€nsyn. Finns dĂ€r en konflikt mellan dessa mĂ„l eller Ă€r det snarare sĂ„ att de Ă€r varandras förutsĂ€ttningar? Genom att studera de rĂ„dande teoribildningarna pĂ„ omrĂ„det och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av sĂ„vĂ€l textanalys som intervjuer, har Sidas förhĂ„llningssĂ€tt i denna frĂ„ga har kunnat kartlĂ€ggas. Även om det rĂ„der en viss skepsis mot vissa former av tillvĂ€xt sĂ„ kan Sidas förhĂ„llningssĂ€tt Ă€ndĂ„ karaktĂ€riseras som tillvĂ€xtoptimistiskt.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

UtifrĂ„n att konflikter Ă€r en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspĂ„ vilken mening pedagoger ger Ă„t konflikter för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa en djupare förstĂ„else fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar pĂ„ olika sĂ€tt attmöta dessa. Studien tar utgĂ„ngspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att lĂ€ggafokus pĂ„ just förstĂ„elsen och vilken mening pedagogerna ger Ă„t konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har bĂ„de observerats och intervjuats för att fĂ„ med bĂ„de derasinstĂ€llning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar pĂ„ att pedagoger ger olikamening Ă„t konflikter beroende pĂ„ sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

FÀrskvatten förutspÄs i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till mÄnga konflikter. DÄ vatten Àr en oersÀttlig resurs för sÄvÀl stat som individ Àr samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie Àmnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frÄgestÀllningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag fÄr nyttjas kommit till stÄnd?».

My aim is to find out about teachers? perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency.

Denna studie undersöker lĂ€rares attityder, förestĂ€llningar och undervisning om livsfrĂ„gor inom Ă€mnet religionskunskap. HuvudfrĂ„gorna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring sin undervisning, vilket material som anvĂ€nds och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter Ă€ven vad barns livsfrĂ„gor Ă€r utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. Åtta mellanstadielĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrĂ„geundervisningen till stor del flyter ihop med vĂ€rdegrundsundervisningen, bĂ„de begreppsmĂ€ssigt och i den praktiska undervisningen.

Konflikter kan pÄverka individen bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens beredskap att hantera konflikten. VÄrdpersonal har ett fysiskt pÄfrestande arbete. Detta Àr en kvalitativ studie som handlar om hur uppgiftsrelaterade konflikter pÄverkar individers motivation samt arbetsprestation inom Àldreomsorgen. En intervjustudie genomfördes med deltagare som arbetar inom vÄrd och omsorg, deltagarna var undersköterskor. Samtliga undersköterskor beskrev att det förekommer mycket konflikter inom deras arbetsbransch.

För att kunna skapa intressanta och engagerande berÀttelser i spel behövs förstÄelse för hur spels unika egenskaper pÄverkar berÀttande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbÀddade narrativet, som bestÄr av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstÄr ur spelets gameplay. NÀr dessa tvÄ delar inte stÀmmer överens uppstÄr ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans pÄverkar narrativ transport, det vill sÀga inlevelse i en berÀttelse. TvÄ versioner av ett berÀttelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnÄ lÄg respektive hög ludonarrativ dissonans.

Fokus har alltmer riktats mot utegÄrdens utformning bÄde i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa nÄgra verksamma pedagogers uppfattningar om utegÄrdens utformning och om, och i sÄ fall hur pedagogerna relaterar utegÄrdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset Àr att belysa pedagogernas uppfattningar om nÄgra skilda miljöer med avseende pÄ utegÄrdarnas kvalitéer. Studien Àr avgrÀnsad till förskolegÄrdar. Examensarbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning pÄ förskolegÄrden?? Vad Àr pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstÄr pÄ förskolegÄrden?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstÄr?? Hur befrÀmjar respektive hindrar olika utformade utegÄrdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer.Resultatet visar pÄ att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegÄrdars utformning och konflikter dÀr faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud Àr avgörande för konflikttÀtheten pÄ en förskolegÄrd.