I detta arbete granskas vÀgnÀtet i GÀllivare tÀtort. Avsikten Àr att belysa den nuvarande trafiksituationen och ge förslag pÄ hur den kan förbÀttras. Inledningsvis kartlÀggs de olika trafikslagens behov och ansprÄk, som sedan jÀmförs mot varandra. PÄ sÄ vis synliggörs platser och vÀgavsnitt dÀr behov och ansprÄk stÄr i konflikt med varandra. Arbetet inriktar sig i första hand pÄ att lösa konflikter i trafikavsnitt dÀr oskyddade trafikanter (gÄende och cyklande) blandas med den motorbundna trafiken.

DĂ„ ett barn ska beredas vĂ„rd utanför det egna hemmet har socialtjĂ€nsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 övervĂ€ga om barnet kan placeras i det befintliga nĂ€tverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgĂ„ngspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?övervĂ€ga? och hur de gĂ„r tillvĂ€ga vid sitt övervĂ€gande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns pĂ„ socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade övervĂ€ganden. ÖvervĂ€gandet baserades ofta pĂ„ personliga vĂ€rderingar och ibland pĂ„ forskningskunskap och rĂ€ttskĂ€llor.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Denna studie undersöker lĂ€rares attityder, förestĂ€llningar och undervisning om livsfrĂ„gor inom Ă€mnet religionskunskap. HuvudfrĂ„gorna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring sin undervisning, vilket material som anvĂ€nds och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter Ă€ven vad barns livsfrĂ„gor Ă€r utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. Åtta mellanstadielĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrĂ„geundervisningen till stor del flyter ihop med vĂ€rdegrundsundervisningen, bĂ„de begreppsmĂ€ssigt och i den praktiska undervisningen.

År 1977 stĂ€ngdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gĂ„ngen. NĂ„gra Ă„r senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmĂ„l.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intressevĂ€ckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som mĂ„nga museer idag tillĂ€mpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berĂ€ttande med bild och text, och frĂ„n detta skapades sedan den fiktiva berĂ€ttelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvĂ€rderades sedan i tvĂ„ separata undersökningar, den ena mot mĂ„lgruppen (grundskoleelever i Ă„rskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida den visuella novellen lĂ€mpar sig som intressevĂ€ckande material samt om det fiktiva i berĂ€ttelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

The conflict in Aceh had been going on for 30 years time, but ended after a tsunami hit the area in 2004. The impact the natural catastrophe had on the conflict was that both GAM and the Indonesian government was brought together with the intent of reaching a peace agreement. The authors to this thesis paper ask the question of why it became peace after such long time of war, but also if rational choice theory can explain this event. The answer to the first question is that the tsunami was the main reason to why it became peace. As to the second question, the conclusion would be that, depending on which view of human nature one has, rational choice theory can only answer the question if cultural, religious and emotional factors are disregarded.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen pÄ förskolan och i förskoleklass samt om lÀrarna har nÄgra förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀter har besvarats av lÀrare i tvÄ olika kommuner och sedan anvÀnts i vÄr datainsamlingsmetod. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning och lÀroplaner gÀllande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstÄr i trÄnga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken nÀr vuxna ej Àr nÀrvarande. Resultatet visade Àven att det Àr stora barngrupper vilket leder att barnen ofta fÄr lösa sina konflikter sjÀlva.

I det dagliga mötet med elever stÀlls lÀrare inför utmaningar som krÀver att lÀraren besitter en förmÄga att ta stÀllning, bÄde etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma dÄ lÀraren tvingas göra avvÀgningar mellan olika etiska och moraliska hÀnsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsÀtter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vÄrdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen pÄ förskolan. Empirin har bestÄtt av fokusgruppdiskussioner dÀr sex pedagoger och tre vÄrdnadhavare pÄ en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktionism och diskursanalys har anvÀnts som metod för att synliggöra vilka förestÀllningar de ger uttryck för nÀr de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vÄrdnadshavarna. Resultatet visar bland annat pÄ att kommunikationen mellan förskola och hem Àr av stor vikt och dÀr tvÄvÀgskommunikation Àr en förutsÀttning.

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om nÀr och var arbetet ska utföras Àr under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen sjÀlv fÄr sÀtta sina grÀnser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever grÀnserna mellan dessa domÀner, hur dessa upprÀtthÄlls samt om olika roller och krav inom de olika domÀnerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

Trafficking Àr ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhÀllet. Given den transnationella karaktÀren hos problemet, krÀvs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning pÄ trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet Àr vitalt för att fÄ ett slut pÄ den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn pÄ problemet, föreslÄr olika ÄtgÀrder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt Àn till samarbete. Dessa organisationer stÀller vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att fÄ sina röster hörda..