Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

VÄrt examensarbete handlar om samspel mellan barn pÄ en förskola i Malmö. Undersökningens fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka konflikter mellan barn pÄ en smÄbarnsavdelning och den centrala frÄgestÀllningen i vÄr studie Àr: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan smÄ barn? DelfrÄgor som vi kommer att anvÀnda nÀr vi bearbetar och analyserar vÄra observationer Àr: Vad hÀnder under barnens konflikter? Hur ser samspelet ut vid konflikter mellan barnen? Vilka brister finns det i kommunikationen mellan barnen? Undersökningsgruppen bestÄr av 17 barn i ett - tre Ärs Älder pÄ en smÄbarnsavdelning. Den metod som anvÀnds Àr observationer med hjÀlp av en digitalvideokamera.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

NÀr mÀnniskor lever i relation med andra mÀnniskor uppstÄr nÄgon gÄng en konflikt, meningsskiljaktigheter Àr ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas pÄ en del olika sÀtt, nÄgra sÀtt Àr mer konstruktiva och nÄgra sÀtt Àr mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrÄn vad som Àr ?barnets bÀsta?. Det efterlevs inte alltid idag, inte pÄ grund av ovilja frÄn samhÀllet sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist pÄ resurser.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan ungdomars instÀllning till sjÀlvdestruktivt beteende, vÀlmÄende, neuroticism samt extroversion och sÀtt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar ungdomar dÄ de kan vara vÀlmÄende men ÀndÄ skada sig sjÀlva pÄ grund av den livsstil de har. I studien har 96 ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts pÄ tre olika gymnasieskolor i SkÄne.

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

Syftet med arbetetÀr att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att fÄ redskap för att hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt.Idéenbygger pÄ att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och dÄ hanteradetta pÄ ett konstruktivt sÀtt.Vidare Àrsyftetatt undersöka hur det ser ut pÄ fritidshem vad gÀller pedagogers förmÄga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkÀterkartlÀggshur pedagoger ser pÄ konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som Àr trygga i sin profession vad gÀller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjÀlpa elever att sjÀlv hantera situationer dÀr de behöver komma överens. Resultatet visar Àven att lÀrarutbildningarÀn sÄ lÀngeberör dessa omrÄden alldeles för lite, samtidigt som det Àr varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom omrÄdena kommunikation och konflikthantering.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan dÀr sagan Àr grunden i temat och det man arbetar utifrÄn. Syftet Àr att ta reda pÄ hur sprÄkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssÀtt. Fokus i studien Àr förskollÀrarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning pÄ vilka arbetssÀtt som kan vara givande för sprÄkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den sprÄkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar pÄ en gedigen erfarenhet av förskollÀrarna och att de arbetar i miljöer dÀr sprÄkutvecklingen Àr ett stort fokus och dÀr reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nÄ mÄlen med temat Àr drama och skapande vanliga arbetssÀtt.