Elakartad katarralfeber Àr en dödlig sjukdom hos nötkreatur som orsakas av herpesvirus frÄn fÄr eller gnuer. I omrÄden dÀr bÄda virusvarianterna finns kan man skilja dem Ät genom PCR-metoder. Sjukdomen verkar bero pÄ en virusorsakad obalans i immunförsvaret och karaktÀriseras av infiltration och ansamling av CD8+ T-lymfocyter. Infekterade celler kan omvandlas till ?large granular lymphocytes? som orsakar celldöd i flera olika vÀvnader.

Det Àr fler arbetande kvinnor och familjer dÀr bÄda vuxna arbetar pÄ arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot bÄde arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlÀtta för de anstÀlldas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sÄdan policy kan fungera som en förebyggande ÄtgÀrd för att minska de anstÀlldas stress. Genom att intervjua fjorton anstÀllda pÄ ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anstÀllda hade en flexibel arbetsplats sÄ kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Konflikter med förÀldrar, vÀnner, arbetskollegor, chefer med fler Àr ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mÀngder av arbeten om Àmnet men ingen berör pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg. Syftet med studie har dÀrför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen. Tre frÄgor stÀlldes Àven för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka pÄverkningar upplever första linjens chefer konflikter har pÄ arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier anvÀnder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen? Arbetet vilar pÄ en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2013. PÄ omslaget felaktigt 2012..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Vargen fridlystes 1966 och var i det nĂ€rmaste utrotad i Sverige. Vargens Ă„teretablering Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, dĂ€r licensjakten var en viktig frĂ„ga. Även i den senaste debatten nĂ€r det kommer till vargfrĂ„gan, handlar det om licensjakten pĂ„ varg. Denna debatt delar Sverige i tvĂ„ lĂ€ger.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med denna uppsats Àr att studera rÀtten till det offentliga rummet och hur denna rÀtt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus lÀggs huvudsakligen pÄ denkonflikt som uppstÄtt mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar anvÀnder parken pÄ ett felaktigt sÀtt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt fÄr i form avbegrÀnsningar i rÀtten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del bestÄr av tjugo enkÀter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrÀdesvis med hjÀlp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv dÄ fokus lÀggs pÄ enskilda personers upplevelser och Äsikter om parken.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

Med fokus pÄ Sveriges insats i Afghanistan som Àr en asymmetrisk konflikt dÀr konventionella stridskrafter möter en motstÄndare som bestÄr av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig frÄn en reguljÀr motstÄndare. Problemet som kan uppstÄ Àr att motstÄndaren gömmer sig bland civila och förmÄgan till precisionsbekÀmpning av mÄl samt informationsinhÀmtning för att identifiera motstÄndare frÄn civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen Àr att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jÀmföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jÀmförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ÀmnesomrÄden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkÀt att besvaras av chefer frÄn FS19 och Arméns JÀgarbataljon.Resultatet frÄn studien Àr att prickskyttefunktionen nyttjades vÀldigt sÀllan pÄ FS19. Den frÀmsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna pÄ FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning Àr att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen mÄste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning mÄste övas, bÄde för att öva prickskytten sjÀlv men ocksÄ för att chef ska fÄ förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnÄ. Vidare mÄste förmÄgan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning Àr övad och anses duglig..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.