Sökresultat:
12402 Uppsatser om Lärares bakgrund - Sida 35 av 827
Relationen mellan barn och förÀldrar : Faktorer som har betydelse för bra relationer
Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.
Det sociala arvet : Kvantitativa analyser av intragenerationell (förÀldrar till barn) överföring av utbildningsstatus och förÀldra bakgrund
The aim of this study was to find relations between parents background and education ina wider sense and their children's success in school. The study also includes genusdifferentiations, the family profile and residential areas influence on children's ability anddetermination to study.The study confirmed earlier research that children's success in school is to some extentdependant on their parents education. At the same time it was shown that in most casesthe children reached higher level of education than their parents ? also when they werepoorly educated or had emigrated from a country with big cultural differences. It was alsoevident that children with at least one Swedish parent (and presumably Swedish as theirmother tongue) reached higher educational levels than other children.Children from single parent families often stopped their school carrier after the 9-yearcompulsory class while children of dual parent families more often continued to university.In general, girls were more affluent in school than the boys.
Vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2. : En litteraturstudie
Diabetes typ 2 Àr en kronisk och allvarlig sjukdom och Àr en av de vanligaste ÀmnesomsÀttningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulÀra förÀndringar i stora och smÄ blodkÀrlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebÀra stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen pÄ olika sÀtt beroende pÄ kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hÀlsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vÄrderfarenhet.
Barns lek utifrÄn ett genus och kulturell perspektiv
Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.
Den komplexa sprÄksituationen hos en flersprÄkig talare : En fallstudie
Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.
SjÀlvkritikens svÄra roll : Arbetet med den sjÀlvbiografiska texten Vem Àr du?
Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-     Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.
?I think we?ve lost it?. Sexuality counselling at the antenatal care
Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hÀlsa. Barnmorskors samtal om sexualitet Àr ett nÀstan helt outforskat omrÄde. Syfte: Syftet Àr att undersöka barnmorskors syn pÄ och erfarenhet av samtal om sexualitet pÄ barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor pÄ sju olika mottagningar i SkÄne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.
FrÄn RosengÄrd till akademisk utbildning : Sju kosovaalbaners vÀg till högre utbildning i Sverige
De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.
"Du fÄr kalla mig för blatte? - En studie kring identitet och mellanförskap
Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa om, och i sÄ fall hur, invandrarbarn uppvÀxta i Sverige med rötter i muslimska lÀnder, pÄverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrÄn detta. FrÄgorna jag valt för att uppnÄ syftet Àr: Vad innebÀr det för invandrarbarn med rötter i muslimska lÀnder att vÀxa upp i det svenska samhÀllet? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhÄllande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan pÄ bÀsta sÀtt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som belyser problemstÀllningen. Resultatet i denna studie pÄvisar att det förkommer speciella problem baserade pÄ den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet pÄverkas av detta.
Könsstympade kvinnors upplevelse av mötet med vÄrden
Bakgrund: VÀrldshÀlsoorganisationen berÀknar att det finns 140 miljoner könsstympade kvinnor vÀrlden över, varav de flesta Äterfinns i Afrika. I Sverige Äterfinns 28 000 kvinnor frÄn detta omrÄde pÄ grund av flyktingströmmar. Det Àr viktigt att kÀnna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade kvinnor upplever mötet med vÄrdpersonal inom sjukvÄrden.Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades dÀrefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att kÀnna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter.
Hur nationella kulturella skillnader pÄverkar ledarstilen : en studie av svensk-engelska team
Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.
Barnbokslitteratur i förskoleklassen och fritidshemmet
BAKGRUND: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket frÄn pedagog till pedagog. Vi Àr dÀrför intresserade av hur nÄgra pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de anvÀnder sig av denna. Vi har i vÄr bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning sÀger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger tÀnker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrÄn tre olika förskoleklasser, tre stycken Àr utbildade fritidspedagoger och tre stycken Àr utbildade förskollÀrare. Alla pedagoger arbetar Àven i fritidsverksamheten.RESULTAT: VÄrt resultat visar pÄ pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och Àven vilka arbetsmetoder de anvÀnder.
HÀlsa och livsstil i LGR11 : En studie om hur lÀrarna förmedlar det nya hÀlsomomentet och vad som pÄverkar utförandet
SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrarna förmedlade det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11, vad som pÄverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar.FrÄgestÀllningar:Hur pÄverkar lÀrarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur pÄverkar stöd frÄn skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur pÄverkar lÀrarnas egen utbildning hur det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur upplever lÀrarna elevernas gensvar pÄ hur de förmedlat det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11?Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lÀttare kunna fÄ mer djupgÄende svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvÀmlighetsurval.Alla undersökningsdeltagare ansÄg att deras bakgrund och fritidsvanor underlÀttade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var frÀmst ekonomiskt frÄn skolledningen eller genom samarbete med andra ÀmneslÀrare pÄ vissa moment.
FörÀldrars förvÀntningar kring öppna förskolan
Mot bakgrund av synen pÄ förÀldrastöd som vÀgen till trygghet, utveckling och hÀlsa för barn, var syftet attförsöka finna potentiella utvecklingsmöjligheter av öppna förskolan som förÀldrastödjande verksamhet.HuvudfrÄgaKunde diskrepans ses mellan förÀldrars förvÀntningar och mÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet ochvilken mÄn kunde detta kopplas förÀldrars förutsÀttningar att ta del av förÀldrastöd via öppna förskolan?Metod och MaterialGenom att ha tagit del av relevant information frÄn litteratur, förelÀsningar, seminarier och den berördakommunens diarieföring, har bakgrunds- och forskningsmaterial insamlats. Vidare har kvalitativaforskningsintervjuer med fenomenologisk ansats, utifrÄn semistrukturerad intervjuguide anvÀnts. Namn pÄ denaktuella kommunen nÀmns ej mot bakgrund av kravet pÄ anonymitet samt av etisk hÀnsyn till deltaganderespondenter (Stukåt, 2005:131).ResultatSlutsatserna pekar pÄ att förÀldrar erbjuds och upplever förÀldrastöd via öppna förskolan, vilket Àr i linje medmÄlsÀttningarna för verksamheten. Samtidigt noterades viss diskrepans mellan förÀldrars förvÀntningar ochmÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet.Betydelse för lÀraryrketUtifrÄn samtliga styrdokuments implikationer om samarbete med hemmen i kombination med fokus pÄ barnstrygghet, utveckling och lÀrande, ses positivt pÄ medvetande kring vad förÀldrar efterfrÄgar i relation tillmÄlsÀttningar för verksamheten dÄ dess utformning grundas i en samspelande kommunikation, vilken inbegripersÄvÀl individ som samhÀlle..
Vad innebÀr hÀlsa? : Gymnasieelevers uppfattningar om hÀlsa samt deras bild av hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa
Det övergripande syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser pÄ hÀlsa i vardagen, samt hur de relaterar hÀlsa till undervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Som bakgrund till studien görs en genomgÄng av olika synsÀtt och teorier om hÀlsa, dÀr tvÄ huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsÀmnets kursplan berör hÀlsa, varefter det görs en kort genomgÄng av tidigare forskning kring hÀlsa i Àmnet.Studien bestÄr av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som gÄr andra Äret pÄ gymnasiet. I urvalet efterstrÀvades dels att finna bÄde manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hÀlsoteorier som redogörs för i bakgrunden.Studien visar att elevernas bild av hÀlsa Àr komplex, men att den pÄ mÄnga sÀtt har en humanistisk inriktning.