Syftet med följande arbete Àr att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgÄng förlagd i grundskola jÀmfört med i sÀrskola. DÀrigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjÀlp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att fÄ fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att sÄvÀl lÀrande-, kamratsituation som trivsel vÀxelverkar vid uppnÄende av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förÀndring i samband med att de började i grundsÀrskoleklass.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollÀrare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmÄgan hos barn med autismspektrumtillstÄnd, utifrÄn förskolans lÀroplan.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna möjligheter och hinder i strÀvan mot de kommunikativa mÄlen i förskolans lÀroplan nÀr det gÀller barn med autismspektrumtillstÄnd?? Hur genomför förskollÀrarna arbetet i barngruppen sÄ att barnen med autismspektrumtillstÄnd stimuleras och utmanas i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjÀlp tycker förskollÀrarna att de sjÀlva behöver och fÄr för att kunna strÀva efter att varje barn utvecklar sin förmÄga att kommunicera med andra?Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrÄgor undersöker jag hur fyra förskollÀrare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstÄnd (AST). Respondenterna har flera Ärs erfarenhet av barn med AST i förskolan. TvÄ pedagoger arbetar pÄ resursavdelningar och tvÄ pÄ specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollÀrarna Àr övervÀgande positiva till möjligheterna att strÀva mot mÄlen.

Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.

Ekologiskt, nÀrodlat, kravmÀrkt och Ätervinningsbart ? kÀrt barn har mÄnga namn och aldrig förr har vi konsumenter varit sÄ medvetna om just den miljömÀssiga och hÀlsomÀssiga aspekten som vi Àr idag. Man kan verkligen kalla det en ny trend. Sida vid sida om miljötrenden verkar vÄrt nya sÀtt att se pÄ mode och hur vi konsumerar det. Den nya eran av ?nyheter varje vecka? och ?prisvÀrt mode? har Àven det blivit en ny trend som bidragit till att vÄra stora fast fashion-företag fullkomligt sprutar ut nya prisvÀrda tolkningar av det senaste modet och trenderna.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenskÀmnets identitet och attityden till Àmnet. Undersökningen Àr riktad till elever i Är 9, svensklÀrare och lÀrare i andra Àmnen. Hur ser dessa informantgrupper pÄ Àmnet och Àmnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frÄgeformulÀr (bilaga 1, 2 och 3) och den Àr utförd med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod.Resultatet frÄn undersökningen visar att attityden till svenskÀmnet i stort Àr positiv. NÀr det gÀller Àmnets identitet och kÀrna visar resultatet pÄ ett till ytan sett helhetsÀmne men Àmnet verkar splittrat dÄ vi gör en fördjupad tolkning av svaren.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv pÄ inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Begreppet ?Design for all? kommer frÄn forskningsfÀltet ?disability studies? och bygger pÄ en förÀndring i synsÀttet hos de som arbetar med personer i behov av sÀrskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rÀttigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara pÄ individer med funktionshinder utan involverar alla individer som Àr i svÄrigheter utifrÄn exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att anvÀnda begreppet i min studie vid en förelÀsning av Claes Nilholm dÀr han nÀmnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? Àr intressant utifrÄn att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Problemet med fetma och övervikt i vÀstvÀrlden uppmÀrksammas alltmer dÄ det nÀrmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvÀrrar mÄnga hÀlsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens pÄverkan pÄ hÀlsan utvecklas stÀndigt och det kan numera sÀgas vara allmÀnt kÀnt att en ohÀlsosam kost ger en negativ inverkan pÄ hÀlsan. Denna kunskap borde generellt leda till att mÀnniskan har en positiv instÀllning till hÀlsosam kost. Trots detta finner mÀnniskor det fortfarande svÄrt att engagera sig i hÀlsobefrÀmjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende nÀr det gÀller hÀlsosam kost.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.