Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Denna studie grundar sig pÄ en enkÀtundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de nÀrmaste 5 Ären pÄbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen Àr baserad pÄ Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pÄlitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bÀsta prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. DÀrtill undersöks dessa faktorers samband med förÀldrarnas utbildningsnivÄ.Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mÀtinstrument gÀllande studiens övriga frÄgor, dÀr den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gÀllande undersökningsdeltagarnas intentioner. DÀrtill pÄvisades samband mellan förÀldrars utbildningsnivÄ och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm.Författaren menar att studier likt denna ger ett vÀrdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvÀrdighetsmÄl..

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxna andrasprÄksstuderandes attityder till svenska sprÄket, deras upplevelse av den kommunikativa förmÄgan pÄ svenska samt deras bedömning av modersmÄlets inverkan pÄ svenskinlÀrningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmÄl: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har anvÀnts Àr samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska sprÄket och sprÄkinlÀrningen.

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp pÄverkar utbildning pÄ olika sÀtt. Elever som bor med ensamstÄende förÀldrar tenderar generellt att ha lÀgre betyg och testresultat, samt uppnÄr och förvÀntas uppnÄ lÀgre utbildningsnivÄ Àn elever som bor med tvÄ förÀldrar. Studier visar Àven att uppnÄdd utbildningsnivÄ pÄverkas av diverse andra variabler, sÄ som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar Àven att den effekt som socioekonomisk status pÄverkar skolval och uppnÄdd utbildningsnivÄ till stor del Àr primÀra. Det innebÀr att anledningen till att elever med lÄg socioekonomisk status uppnÄr lÀgre utbildningsnivÄ Àr för att de generellt presterar sÀmre i skolan.

Bakgrund: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett omfattande problem och angelÀget för hela samhÀllet. VÄldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och pÄverkar den vÄldsutsatta kvinnans hela livssituation. VÄldsdrabbade kvinnor har bÄde mer och fler fysiska och psykiska besvÀr samt söker vÄrd oftare Àn kvinnor som inte har erfarenhet av vÄld. Syftet: att utifrÄn litteratur beskriva misshandlade kvinnors erfarenheter och upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats och med ett vÄrdvetenskapligt livsvÀrldsperspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Syftet med studien Ă€r att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsĂ€ttning samt hos idrottslĂ€rare som arbetar dessa elever. Studien har Ă€ven syftet attstĂ€lla dessa delstudier mot varandra. DĂ„ varken lĂ€roplanen eller lĂ€rarutbildning ger nĂ„got konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hĂ€lsa sĂ„ vill vi belysa dennafrĂ„ga med följande studie. I ett reportage frĂ„n handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsĂ€ttning fĂ„r sĂ€mre utbildning Ă€n andra elever och fĂ„r intemöjlighet att utvecklas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt utifrĂ„n sin egen förmĂ„ga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svĂ„righeter med att anpassa lĂ€randemiljön efter enskildaelevers behov samt att lĂ€rare förlitar sig pĂ„ att eleverna sjĂ€lva tar ett eget ansvar att informera omsina svĂ„righeter.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.