Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med sprÄkstörning pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning. Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med en placering pÄ sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krÀvs för kompetens pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar gjorde vi intervjuer med pedagoger pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning samt observationer av barn pÄ en sprÄkförskola och en sprÄkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna pÄ sprÄkförskolan har skilda Äsikter nÀr det gÀller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet Àr inkluderande.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..

Att tonÄringar pÄ vÀg in i vuxenvÀrlden intresserar sig för det som hör vuxenvÀrlden till, exempelvis kÀrlek och sex, Àr inget nytt. Detta ser man inte minst pÄ den litteratur som mÄnga ungdomar konsumerar. Jag har lÀst en stor mÀngd böcker genom Ären, bÄde ungdoms- och vuxenlitteratur, och jag kan bara minnas ett fÄtal som inte tar upp dessa teman. Vissa författare lÄter dock lÀsaren mer ana vad som hÀnder, medan andra skriver ocensurerat och naket..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

I vÄrt samhÀlle finns det en mycket större mÀngd information Àn vad vi har möjlighet att ta till oss. FrÄgan Àr hur mÀnniskor kan motiveras till att intressera sig för en viss typ av information. Ett sÀtt kan vara att lÄta anvÀndare av ett informationssystem genom deltagande design vara med coh pÄverka utformningen. Hypotesen för det hÀr arbetet var att mÀnniskor som fÄr vara med i ett utvecklingsarbete fÄr en positivare attityd till systemet och dess information. Genom den positivare attityden kommer dÄ Àven motivationen att ta till sig informationen att öka.

Aviskten med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever och hur de arbetar med inkluderande idrottslektioner. LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet 2011 (Lgr 11), kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa och andra liknande styrdokument visar att skolan skall vara till för samtliga individer, oavsett funktionsförmÄga. Skolan skall ge stöd till alla individer i behov av sÀrskilt stöd och anpassa undervisningen efter elevernas förutsÀttningar (Lgr 11, s. 8-14 & 52). DÀrför Àr det viktigt att idrottslÀrare ser positivt pÄ detta och att de aktivt arbetar mot en inkluderande klassrumsmiljö.

LÀrarens attityd till, och syn pÄ matematik har den största betydelse ocksÄ för hur eleverna kommer att introduceras i Àmnets olika bestÄndsdelar, sÀrskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om lÀrares attityder till matematik kan pÄverka elevers instÀllning till det Àmnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lÀrarnas attityder till matematikÀmnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att fÄ veta hur ett antal lÀrare ser pÄ Àmnet matematik. Dessa har fÄtt ta del av ett antal frÄgor som tÀcker den frÄgestÀllning vi valt.

Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

The aim of this studyhas been to capture preschool children's strategies, when they include and exclude each other in play. My aim was also to find out how children choose to integrate into an already existing game. My questions were: What strategies are used by the children at the preschool when they want to exclude or include each other? How to integrate the children when they want to be involved in an ongoing game and how they will be received during the time of play? My theoretical starting points are from Vygotsky's theory of proximal development zone, and Michel Foucault's perspective on power, and also research on the subject.The empirical study was conducted using the observations at two preschools. The children I observed were between four to five years old.The results show that children used different strategies, and when the strategy did not work so the child could switch to another.

The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd och gĂ„r en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lĂ€rare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Önskan var att lyfta deltagarnas livsvĂ€rldar och deras upplevelser. Deras berĂ€ttel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i Ă€mnet samt begreppen lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Teori:Som hjĂ€lp att förstĂ„ elevernas och lĂ€rarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvĂ€rldsfenomenologin som ansats för att fĂ„ en förstĂ„else för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvĂ€rldar. Inom livsvĂ€rldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förstĂ„else för mĂ€nniskors livsvĂ€rl-dar Ă€r det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.

Enligt bÄde nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste Ären. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sÀmst i undersökningen. Just PISA-undersökningen Àr till stora delar baserad pÄ problemlösning och förstÄelse, med utgÄngspunkt av detta har jag lagt fokus pÄ att utveckla inkludering och förstÄelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag gÄtt igenom forskning inom matematik men Àven inkludering, kommunikation. Jag har Àven tagit del av flera rapporter frÄn skolverket. Jag mÀrkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frÄgor Àr nÀst intill obetydlig.

Som matematiklÀrare fÄr man ofta höra att Àmnet Àr ett av de trÄkigaste som finns. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur attityden till matematik Àr pÄ den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till Àmnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lÀra mer.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och intervjuer av ett antal elever i Ärskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, frÄn dem som anser att matematik Àr trÄkigt och svÄrt, till dem som tycker det Àr roligt och lÀtt. Fler elever Àn jag hade rÀknat med var relativt positiva till Àmnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bÀttre.Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag pÄ vad de anser behöver Àndras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att lÀroboken hade styrt matematiken pÄ mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förstÄelse och lust att lÀra..