Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

I den hÀr studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslÀgenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrÄgan om att delta i en webbenkÀt har 1009 hushÄll i hus byggda fr.o.m. Är 2010 getts möjlighet att berÀtta varför de valt, eller inte valt, att bosÀtta sig dÀr de gjort. Utöver enkÀtundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut frÄn de olika omrÄdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för fÄ en mer djupgÄende bild. Det studierna visade Àr att över hÀlften av de svarande i enkÀtundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrÀtter inom Malmö.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig Ät bland gymnasieelever beroende pÄ personlighetsdrag, könstillhörighet samt förÀldrars utbildningsnivÄ. Studien omfattade 85 elever frÄn fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag anvÀndes pÄstÄenden gÀllande extraversion samt samvetsgrannhet hÀmtade ur NEO-PI-testet vilket bygger pÄ femfaktormodellen. Eleverna fick Àven svara pÄ egenformulerade pÄstÄenden gÀllande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Ett av de största hindren för att frÀmja och uppnÄ psykisk hÀlsa Àr stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av mÀnniskor som lider av psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande och har dÀrför en central roll i att tidigt uppmÀrksamma, fÄnga upp och informera patienter med symptom pÄ psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskans attityd och instÀllning till patienter, psykisk ohÀlsa, arbetet och sig sjÀlv som vÄrdare Àr av stor vikt för en god kvalitet av omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohÀlsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex pÄ ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.

Studiens centrala syftet Àr att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fÄtt berÀtta om sina upplevelser av Àmnet svenska som andrasprÄk och hur Àmnet och mötet med den svenska skolan har fÄtt dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien Àr frÄgestÀllningen: ?Vad fÄr eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret pÄ denna frÄga sammanfattas av studiens titel: Att förstÄ, göra sig förstÄdd och bli lyssnad pÄ.

Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svĂ„righeter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoĂ€ng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vĂ„r undersökning fĂ„ en bild av pĂ„ vilket sĂ€tt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller gĂ„r det att kombinera dem? Metod Vi valde att lĂ„ta vĂ„r studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer och enkĂ€ter.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushÄll vÀljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR pÄverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgÄngspunkt. Metoden Àr kvalitativ, med insamling av primÀrdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushÄll som tackar nej till reklam. SekundÀrdata har hÀmtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ger utmĂ€rkta möjligheter för elever med en funktionsnedsĂ€ttning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en sjĂ€lvklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka nĂ„gra idrottslĂ€rares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssĂ€tt i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. DĂ„ studien handlar om mĂ€nskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsĂ€tt och anvĂ€nde dĂ€rför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslĂ€rare i ett lĂ€n i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna Ă€r positiva till inkludering sĂ„ tror de att det Ă€r en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„ innan vi kan ha en skola för alla.