Syftet med denna studie är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen arbetar med HBTQ-frågor. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån olika teman i en intervjuguide, med hjälp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frågor inte blir belysta som enskilda frågor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mångfalds- och jämlikhetsfrågor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken läggning brukaren hade.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen..

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation..

Vid sekelskiftet år 2000 startade Göteborgs Universitet den första egna utbildningen i familjeterapi som ger behörighet att blir legitimerad psykoterapeut efter avlagd examen. Utbildningen är treårig. Den grupp som nu studerar nu är den tredje gruppen och började höstterminen 2006.Denna studie riktade sitt intresse mot dem som studerar och har studerat vid psykoterapeutprogrammet med inriktning mot familjeterapi vid Göteborgs universitet. Frågeställningarna rörde den professionella utvecklingen efter utbildningen och erfarenheterna av utbildningen. I vilken omfattning har man slutfört utbildningen? Har man bytt arbete eller arbetsuppgifter och i vilken omfattning arbetar man med familjeterapi under och efter utbildningen? Vad har studenterna uppfattat som utbildningens styrka och vilka brister har man upplevt? Som metod har valts att telefonintervjua femtioåtta av deltagarna vid de tre årskurserna.

Vi har uppmärksammat den oro som vilar över lärarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i området lärare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men även uppgifter som egentligen inte tillhör läraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lärare i större utsträckning lider av stress än de manliga. Vår problemformulering lyder: Vad innebär stress för kvinnliga lärare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lärarna inte hinner sätta sig in i bland annat det nya systemet, då tiden är en bristvara.

Recept upptäcktes redan på 1600-talet fast i en annan skepnad än i dag, nuförtiden är recepten kortfattade och uppstrukturerade, det utnyttjar kallskänkor genom att utveckla en kod, de ser ingredienserna fort. Kallskänksyrket har funnits sedan 1900-talet men inte med samma innebörd och arbetsuppgifter. I arbetet finns en beskrivning av atmosfären i köket, personalens uppdelning och utbildningens kursplan.Syftet med studien var att utforska om kallskänkor arbetar med recept under matlagningen. Forskningsmetoden grundades på kvalitativa intervjuer. Arbetet bygger på mitt intresse för recept som blev starten för utformningen av den kvalitativa intervjuguiden som användes.Överlag skiftar användningen av recept, en del använder kokböcker medan andra förvarar grundrecepten i huvudet.

Dagens snabba utveckling och förändringstakt har resulterat i att företag har fått ett ökat behov av att styra och leda personal och deras kompetens. Organisationer och företag har alltid styrt och utvecklat sin personal på ett mer eller mindre utvecklat sätt. Förändringar inom både organisationer och i samhället i stort har gjort att behovet av att styra och leda personal har ökat med åren. Därför är det i dag viktigt att varje medarbetare inte bara kan sina arbetsuppgifter utan också förstår varför man utför dom. Det är även viktigt att ledaren förstår vardagen för medarbetaren för att de uppsatta målen ska uppnås.

Syftet med denna uppsats är att genom en kartläggning av organisationskulturen i ett tjänsteföretag, öka förståelsen för hur kulturen ser ut i denna typ av verksamhet. Avsikten är att ge en rik och nyanserad bild av kulturen. Forskningsfrågan blir således: Hur ser organisationskulturen ut i ett tjänsteföretag? Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer med personal från ett tjänsteföretag genomfördes. Syftet var att få fram djupgående information och en bild av hur respondenterna ser på organisationen, men också hur de tänker och känner på arbetsplatsen.

Inom vården utförs ofta schemaläggning av personal manuellt, vilket kräver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp läkare, med dess ofta mycket komplexa sammansättning vad gäller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, är ingen lätt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont på ett halvår till ett år, skulle kunna underlätta denna uppgift.I rapporten presenteras en måloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som väl representerar de förutsättningar som råder vid bemanningsplanering av läkare har alternativa formuleringar provats och utvärderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras på måloptimering, har i en pilotstudie testats på data från Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har förändrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hålla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete där administration, specialistvård, teknik, patientnära omvårdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vävas samman. Syftet med den här pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod användes för datainsamling.

Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebär en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en blodsmitta. Enligt föreskrifter från Arbetsstyrelsen ska handskar användas av vårdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar användningen av handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att använda handskar i vården där risk för blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes.

Specialistsjuksköterskor inom intensivvård skall ge avancerad omvårdnad till kritisk sjuka och allvarligt skadade. Intensiv¬vårdssjuksköterskans kompetens är unik och utvecklad för att ge optimal omvårdnad till patienter i behov av intensivvård. En av intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter är att delta i omhändertagandet av patienter utsatta för trauma. En litteratursökning visar att det finns lite information om intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm. Syftet med denna studie var därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm.