Sök:

Sökresultat:

1611 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 44 av 108

VÀrdet av att behÄlla revisionen : En kvalitativ studie gÀllande bakomliggande faktorer till varför smÄ företag vÀljer att behÄlla revisionen

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Hur uppfattar lÀrare titeln studie- och yrkesvÀgledare

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad lÀrarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvÀgledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lÀrare lÀgger i titeln studie- och yrkesvÀgledare samt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvÀgledare Àr en relevant titel för uppdraget. Det Àr bÄde en kvantitativ och kvalitativ studie som Àr avgrÀnsad till en kommun i södra Sverige. LÀrarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvÀgledare pÄ sin arbetsplats, har besvarat ett formulÀr, en ostrukturerad intervju. LÀrarna har besvarat frÄgor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvÀgledare och dennes arbetsomrÄden och kompetens.

Obemannade markfarkosters militÀra nytta inom omrÄdet logistiktransporter : En studie riktad mot Försvarsmaktens motstÄndarlÀge i Afghanista

Obemannade markfarkoster Àr Ànnu ganska ovanliga i den svenska Försvarsmakten men borde kunna bli allt vanligare. UGV:er anvÀnds traditionellt till att utföra smutsiga, trÄkiga och farliga arbetsuppgifter. Kan de dÄ vara anvÀndbara i Afghanistan mot den motstÄndare som FM möter dÀr idag?I studien undersöker författaren möjligheterna för obemannade markfarkoster att bidra med militÀr nytta inom omrÄdet logistiktransporter. De obemannade transportfordonen kan frÄn grunden utgöras av standardlastbilar i FM som har utrustats med sÄ kallade UGV-kit.

Sjuksköterskors förutsÀttningar att handleda studenter

Handledning av sjuksköterskestuderande Àr ett omrÄde som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det Àr ett omrÄde som tidigare mest varit en sjÀlvklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsÀttningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger pÄ en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsÀttningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsÀttningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krÀvs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare Àr nödvÀndigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Vad som kan pÄverka en upplevelse!

Sammanfattning:ForskningsfrÄga? Vilka faktorer kan pÄverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillstÀllningar dem?Syfte? Att fÄ en bÀttre inblick i hur olika företag anvÀnder sig av upplevelserummet för att förbÀttra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade lÀsare en större förstÄelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av fem intervjuer. Dessa personer Àr anstÀllda pÄ olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt Àr att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inlÀst teori kring upplevelser och servicelandskap, sÄ har jag fÄtt en inblick i hur svÄrt det kan vara att fÄ alla faktorer att samspela. Faktorer inom omrÄdet kan t.ex.

Delat ledarskap ? ett prestigelöst ledarskap

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det Àr för tidskrÀvande. Undersökningen uppmÀrksammades och resultatet av det lede in pÄ delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av tvÄ eller flera chefer. Den hÀr varianten av ledarskap utövas i större utstrÀckningen Àn vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstÄ sig pÄ. UtifrÄn uppsatsens mÄlsÀttning i att skildra delat ledarskap utifrÄn ledarnas perspektiv.

Produktutveckling ur ett textilt perspektiv

Under sina tre Är pÄ programmet Textil produktutveckling och Entreprenörskap har tvÄ studenter funderat över hur textilföretag arbetar med textil produktutveckling. För att reda ut problemet bestÀmde de sig för att skriva en uppsats om Àmnet och valde att rikta sig till vÀlkÀnda företag runt om i BorÄs med omnejd. Företagen ombads av författarna att dela med sig om hur företaget arbetar med textil produktutveckling. Genom 12 kvalitativa intervjuer som utfördes pÄ företagen stÀlldes frÄgor om hur deras dagliga arbetsuppgifter kan se ut, vilken roll personen som arbetar med företagets produktutveckling kan ha samt vad denne har för tidigare utbildning eller kompetens. Resultatet frÄn intervjuerna har jÀmförts med tvÄ teorier om produktutveckling, en som berör generell produktutveckling och en som behandlar textil produktutveckling.

Vilsen- pÄ vÀg mot nÄgot nytt : Verksamhetsstyrning utifrÄn entreprenörens perspektiv

För engagerade entreprenörer kan svÄrigheten ligga i att sÄvÀl fokusera pÄ rÀtt saker, som att göra saker pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ tiden att rÀcka till. VÄrt syfte med uppsatsen var att identifiera problemomrÄden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag pÄ lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnÀringen för att fÄ reda pÄ hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgÄ frÄn vÄrt empiriska material genom att tolka vÄra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lÀmplig teori. UtifrÄn tolkningen av empiri och lÀmplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vÄr undersökning framgÄtt att det finns behov av att förbÀttra verksamhetsstyrningen i smÄföretagen inom besöksnÀringen. VÄr undersökning identifierade problem frÀmst inom följande omrÄden: marknadsföring, prissÀttning, tid, nÀtverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska pÄ Internet, kundfokuserade, ingÄ i nÀtverk, delegera arbetsuppgifter, sÄlla bland idéer, upprÀtta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Antal copingstrategier och arbetsfaktorer har betydelse för den sjÀlvskattade stressen

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna anvÀnder, pÄverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer pÄverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över tvÄ avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkÀtundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar pÄ en tendens att de respondenter som anvÀnder sig av ett fÄtal copingstrategier har en lÀgre skattad stressnivÄ, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte pÄverkar antalet anvÀnda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet anvÀnda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar Àven att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande pÄ arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivÄn och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som pÄverkade den skattade stressnivÄn.Nyckelord:.

LÀraren- en supermÀnniska? : En intervjustudie om förÀldrars förvÀntningar pÄ lÀrare

I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.

Jakttillsyningsmannens uppgift och verktyg

De senaste Ären har jakten och dess utövare prÀglats av flera förÀndringar bÄde betrÀffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett stÀndigt vÀxande regelverk i vÄr lagstiftning som pÄverkar vÄr jaktutövning. Detta stÀller ocksÄ ökade krav pÄ dem som har att kontrollera jakten, det vill sÀga frÀmst polisen tillsammans med de sÀrskilda jakttillsyningsmÀn som LÀnsstyrelsen förordnat. Att veta vad man fÄr och inte fÄr göra Àr en grundsten som tillsyningsmÀnnen mÄste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över nÄgra av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning.

FrÄn yrkesvalslÀrare till karriÀrvÀgledare : Studie- och yrkesvÀgledaryrket i ett professionaliseringsperspektiv

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa Àr i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvÀgledaryrket Àr ett exempel pÄ ett yrke i denna process. Syftet Àr att beskriva utvalda aktörers syn pÄ studie- och yrkesvÀgledaryrkets avgrÀnsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har anvÀnts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter frÄn LÀrarförbundet, LÀrarnas Riksförbund, Sveriges vÀgledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansÄg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvÀgledare besitter men Äsikten om vilka kompetenser detta Àr, gick isÀr.

Etiska hÀnsynstaganden i samband med systemutveckling

Ett införande av ett informationsystem i en organisation lederofta till förÀndringar bÄde pÄ ett organisatoriskt och individuelltplan. Exempelvis kan individer fÄ andra arbetsuppgifter eller blirutan arbete till följd av informationssystemet.Informationssystem kan ocksÄ anvÀndas inom sÀkerhetskritiskaomrÄden som exemplevis inom sjukvÄrden, flygplansindustrinoch inom det militÀra. Vem bÀr ansvaret vid felaktigheter isystemet dÄ olyckan Àr framme? Vid en överblick över erkÀndasystemutvecklingsmetoder Äterfinns ingen vÀgledning hur deetiska aspekterna ska beaktas i samband med systemutveckling.Syftet med uppsatsen var att svara pÄ frÄgan hur det tas hÀnsyntill de etiska dilemman som kan uppstÄ i samband medsystemutveckling. För att besvara frÄgan utfördes femkvalitativa semistrukturerade intervjuer med systemutvecklaremed olika arbetserfarenheter.

Polisutbildningen : Historik och Framtid

Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->