Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

I många kommuner väljer man idag att organisera äldreomsorgen på olika sätt. En typ av entreprenad är de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig från den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende på hur verksamheten är organiserad. De verksamheter som jämförs i denna studie är ett kommunalt äldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Uppsatsen behandlar effekter som uppstår när två skilda verksamhetsmodeller ska kombineras. I det här fallet är det den funktionsorienterade organisationsmodellen som ska användas tillsammans med processtänkandet. Själva syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka effekter som påverkar processarbetet i en funktionsorganisation. Under författandet av uppsatsen har slutsatserna växt fram från befintliga teorier kring process- och funktionsorganisationer, från vår empiriska undersökning och den genomförda analysen. Uppsatsens slutsatser framhäver effekter som kan relateras till en ökad förståelse för verksamheten nämligen: underlättat förbättringsarbete, kostnadslokalisering, organisatoriska hinder, organisationskrockar, rädsla, inställning och traditioner.

Genom olika belöningssystem kan personalen motiveras och därigenom öka produktivitet i det dagliga arbetet. Olika belöningssystem kan behövas för olika individer och enheter inom organisationen. Syftet med vår uppsats är att kartlägga och beskriva hur belönings- och motivationsfaktorer i två tjänstebranscher ser ut och jämföra dem emellan.I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har bidragit till att vi har fått en ökad förståelse kring problematiken av vår studie då vår avsikt var att åstadkomma djupare kunskap om motivation och belöningssystem genom djupgående intervjuer med nio olika respondenter, från bemanningsföretag och revisionsbyråer.Vi har kommit fram till att motivation i största allmänhet är viktig i båda branscherna. Gemenskap på arbetsplatsen och positiva omdömen är två av de viktigaste faktorerna till motivation. I båda branscherna motiveras de anställda av variation i både arbetsuppgifter och arbetsmiljöer..

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för varför anställda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus på användandet av sociala medier. Internetanvändandet har blivit en stor del av många människors liv och används i både privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing är ett vanligt begrepp när man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebär att anställda surfar på icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville få en förståelse varför människor gör det. Vi utformade därför fyra frågeställningar om det: Vad är syftet med användandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört åtta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, både i den offentliga och privata sektorn.

Syftet med denna studie är att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frågeställningar som använts är: Hur upplever enhetschefer innehållet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer använts. De som intervjuats är enhetschefer inom ett verksamhetsområde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett väldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

 Personalen i serviceföretag har ett lågt beslutsfattande och är även de som arbetar närmast kunden. De har ofta en huvudsaklig uppgift, försäljning. Det är många gånger säljarna som avgör om kunden blir en återkommande kund eller inte, baserat på bemötandet och servicen som ges. Det bör ligga i företagets intresse att ha en motiverad personal, som tar väl hand om kunden. Det finns många teorier gällande detta ämne, denna uppsats fokuserar på Hackman och Oldhams arbetskaraktärsmodell.

Att uppnå situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmäklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess påverkan för arbetsprestationen. Jag har använt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. Några av de slutsatser som framkommit är bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende på individ och därmed fastighetsmäklare. Nöjda kunder, trivsel på arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mäklarna. Cheferna bör skapa en bättre dialog med mäklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Allt professionellt mätningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att säkerställa att kvalitetskraven uppnås, anläggningsarbeten är inget undantag. Därför var syftet att sammanställa de objektspecifika kraven på väg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att säkerställa kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanställa kraven, främst av dokument som finns på arbetsplatsen. Sökningar på Internet har gjorts främst för att hitta kravdokument som styr handlingarna på arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer på arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda på om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sådana fall är.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gäller för väg 55. De styrande dokumentens krav på metoder och kontroll styrks av de två intervjuerna. .

Inledning: Allt flera anställda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmärksammats i media där anställda inom myndigheter haft problem med dessa system. Därför vill vi utvärdera användarvänligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrån anställdas perspektiv. Metod: Genom en enkätundersökning har vi samlat in svar från 149 anställda inom olika myndigheter. Slutsats: Användarvänligheten i myndigheters informationssystem är generellt verken bra eller dålig, utan medioker.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar tillfrågesituationens unicitet och komplexitet..