Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade.

Att arbeta som sjuksköterska är ett krävande arbete, både psykiskt och fysiskt. Precis som i alla andra yrken bör både arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse finnas.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser i sin arbetssituation i det mänskliga arbetet med särskild inriktning på arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Åtta sjuksköterskor på en specialistavdelning på ett större sjukhus i Skåne intervjuades.Det som undersökt är de mänskliga relationernas betydelse när det gäller motivation i sjuksköterskors arbete, det sociala stödets bidrag till sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och hur patientens uppskattning påverkar sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse.Resultatet visar att sjuksköterskors arbetsmotivation i sin tur bidrar till att de upplever arbetstillfredsställelse. De mänskliga relationerna och det sociala stödet motiverar sjuksköterskan i stor utsträckning. Patientens uppskattning är en av de främsta faktorerna som motiverar och tillfredsställer sjuksköterskan i arbetet.

Landstingens ansträngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvårds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vård ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har påverkats av denna förändring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Åtta distriktssköterskor från norra Sverige deltog i studien.

Denna studie presenterar en tillbakablick på kvinnliga prästers historia från 1958 fram till idag, med tyngdpunkt på attityder och motsättningar som funnits och finns bland såväl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanställning av bibelcitat som kvinnoprästmotståndare har använt och använder som argument mot kvinnliga präster samt en fallstudie av tre kvinnliga präster med olika erfarenheter och upplevelser som berättar om de attityder och eventuella motsättningar de stött på under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprästmotstånd och jämställdhet. För att uppnå mitt syfte har jag använt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga präster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstånd, som enligt dem själva dock begränsas till ett fåtal incidenter som skett i subtil form. Prästerna uppger även att de överlag är nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor är låg..

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker.Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svårigheter för den enskilda individen att avgränsa sig i sitt arbete. I den här studien undersöker vi varför tjänstemän inom en barnrättsorganisation arbetar så mycket. För att få en förståelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjänstemän om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, där en viktig utgångspunkt är att en organisation består av människor som inte bara arbetar för organisationens mål, utan också sina egna.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan.