Sökresultat:
905 Uppsatser om Lärares arbetssituation - Sida 24 av 61
HUR PĂ VERKAR EN PRIVATISERINGLĂKARE OCH SJUKSKĂTERSKORSATTITYDER OCH ARBETSSITUATION?
Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.
Trivs rekryterarna pÄ sin arbetsplats? : Upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelsen pÄ ett bemanningsföretag
Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.
ATT NAVIGERA I DET KOMPLEXA - En kvalitativ studie av l?rares emotionella hantering av misstankar om v?ldsutsatta barn
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i
G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad
f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det
specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare
vid misstankar om v?ldsutsatta barn.
Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management,
emotional labour, feeling rules och communities of coping.
Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde
semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet
i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem
vid misstankar om v?ldsutsatta barn.
Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier
vid misstankar om v?ldsutsatta barn.
LÀrare och inkludering i grundskolan: En studie om hur lÀrare arbetar med inkludering av elever med utvecklingsstörning i grundskolan
Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.
Socialsekreterares arbetsmiljö : En kvalitativ studie
Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att fÄ en inblick i hur de sjÀlva upplever och pÄverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som vÀldigt tuff med ett högt Àrendeinflöde som Àr svÄrt att pÄverka. MÄnga menar att det Àr svÄrt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjÀnstlagen. Av resultaten i studien framgÄr det att socialsekreterarnas arbetsmiljö prÀglas av olika kulturer som inverkar pÄ varandra, begrÀnsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress.
Stress, bemÀstring och framtidstros koppling till studie- och arbetssituationer
Stress har definierats som en individs interaktion med miljömÀssiga hÀndelser och hur denne vÀrderar hÀndelserna. BemÀstringsstrategier Àr ett av de sÀtt som perso-nen anvÀnder sig av för att hantera stress. BÄde studenter och anstÀllda kÀnner stress. Syftet med studien var att se om stress, bemÀstringsstrategier eller fram-tidstro Àr kopplat till arbetssituation. Deltagarna var 166 varav 27 mÀn.
Arbetssituationens och personlighetsdragens pÄverkan pÄ arbetsrelaterad coping
Fifty employees at a local industrial company answered a questionnaire about coping strategies and personality traits. One purpose of the study was to investigate if officials and public employees used different coping strategies in stressful work situations. Another purpose of the study was to investigate if there was a relationship between the personality traits of the officials and the public employees and their chosen coping strategies. Ten Item Personality Inventory and Brief COPE were used to examine personality traits and coping strategies respectively. The results showed a difference in exhibited personality traits where conscientiousness was higher among the official employees than the public employees.
Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik
Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i
styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra
?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien
fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa
praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre
huvudfr?gor: 1.
Styrsystem, Kunskap och Innovation. Vertikal elasticitet i ett kunskapsintensivt företag som Ăhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund.
Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Ăhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..
AnvÀnds utvecklingssamtal till att ocksÄ utveckla ledarskapet?
Syftet med min studie Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra ledare tÀnker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som stÄr i centrum för utveckling och förbÀttring nÀr utvecklingssamtal hÄlls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte anvÀnder utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poÀngterade vikten av att hÄlla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag pÄ hur de ville förbÀttra sin arbetssituation till exempel.
N?gra f?rskoll?rares och v?rdnadshavares uppfattningar om arbetet med s?rskilt st?d i f?rskolan
Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f?
det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan
tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet
ska se ut.
I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det
att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.
Arbetslag och tidspress - En studie av lÀrarutbildares arbetssituation
This essay investigates the work situation for teacher educators at a university with focus on the subject areas education, research and administration. The research questions contain the work situation the teacher educators have, how they apprehend it, and how they find their position within the work organisation. Six interviews have been executed at the teacher education at a university. Some of the results from the investigation indicate that the teacher educators find education to be very a very demanding work and that the split of work during the academic year is uneven. The work with administration before and after the education, for example work with syllabuses and descriptions for courses, are activities demanding much time.
Diskriminering en frÄga om sprÄk och utbildning eller attityder och fördomar
Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.
Hur motiveras en projektledare?
Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förlÀggsparallellt löpande med varandra. SÄvÀl projektmedlemmar som projektledare har oftaansvarsomrÄden inom flera projekt parallellt och dÀrmed ett delat fokus. För att kunnasÀkerstÀlla projektens resultat krÀvs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpÄfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebÀra. Det Àr dÀrförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.DÄ projektorganisationen leds och drivs av projektledaren Àr det ofta genomprojektledaren som medlemmarna fÄr sin feedback och kommunikation frÄn denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmÄga att motivera andra och Àr dÀrmed en avgörande faktor för projektetsresultat.
FörÀldraledighet i Sverige -fortfarande lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld
Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence)
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola.
Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns.
Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete.
Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.