Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.

The purpose of this master thesis is to investigate how some children's librarians view their working situation. There is one main question and three subquestions at issue: How is the working situation of the children's librarians today described by agents on the library field? - Are children's librarians ascribed any value and has this changed during the last three decades'? - What is the apprehension of children's librarians and what qualities should they possess? - What is considered to be most important about work of children's librarians'? The thesis is based on qualitative interviews with children's librarians, library managers and library consultants. The interviews are analysed by the help of Pierre Bourdieu theoretical concepts; capital, habitus, field, doxa and distinction. Today, children's librarians are ascribed capital by their librarian colleagues because of their specialist qualifications.

Lärares arbetssituation är ständigt ett aktuellt ämne. Det pratas mycket om att lärare inte hinner med sitt arbete och det finns mycket forskning inom ämnet lärares arbete och arbetstid. Syftet med denna uppsats är att undersöka och få en fördjupad kunskap om vad lärare gör på sin arbetstid och hur de upplever sitt arbete i klassrummet. Hur visar sig tidens möjligheter och begränsningar i klassrummet? Teoridelen ger en överblick av lärares arbetssituation utifrån tidigare forskning med inriktning på arbetstiden samt beskriver olika ramfaktorer.

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte är att stödja medborgare som är i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll påverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att få en fördjupad förståelse av problemområdet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. Där har vi funnit att de har utarbetat olika arbetsstrategier för att förhålla sig till sin arbetssituation.

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och rationalitet.

SammanfattningLever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö och främst då om ämnet arbetsglädje och hur medarbetare som arbetar i en kundtjänst upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är därför att beskriva den psykosociala arbetsmiljön vid en kundtjänstmiljö vid ett av Sveriges största telekommunikationsföretag, men också försöka beskriva vad i denna kontext som främjar eller hindrar en god arbetstrivsel. Metoden för studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med sju informanter. Dessa har valts genom kvoturval som skapade en lista för att lottas och sedan slutligen frågas vid muntlig kontakt. Det teoretiska ramverket bygger på Bertil Gardells studier om arbetstillfredsställelse, Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd modell som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika förutsättningar för individens hälsa.

Uppsatsen är en redovisning av resultatet i en enkät undersökning som gjordes kring en arbetsgrupp. Utgångspunkten för undersökningen är enkäten som gruppen svarade på under sitt arbete under våren 2007. En enkät före testet, en i mitten och en i slutet av testperiodenUndersökningen handlade om hur personalen på BUP påverkas i sin arbetssituation och trivsel med ett förändrat mottagande/organiserande kring familjer/ärenden. Under 5 månader våren 2007 arbetade 15 deltagare som anmält sig till en testgrupp med ett nytt sätt att arbeta. Sammansättningen av testgruppen var tvärvetenskaplig.

Det övergripande syftet med vår uppsats har varit att titta på barnarbete samt barnens arbetsförhållanden i tre, för Sverige, viktiga branscher, det vill säga sågverksbranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Vi har framförallt tre problemområden som ska undersökas. Det första området är barnens sociala situation i hemmet och på arbetet. Det andra området innefattar Sveriges ekonomi och dess betydelse för antalet barnarbetare. Det tredje och sista problemområdet är lagarnas betydelse för barnens arbetssituation.

Syftet till föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvården och annan vårdgivare. Författarna till föreliggande studie fick fram att brister i kommunikationen såväl muntliga som skriftliga mellan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i hemsjukvården och annan vårdgivare förekom. Det medförde till extra arbete för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna samt dålig kontroll av arbetssituationen och svårigheter att utföra deras arbetsuppgifter. Distriktssköterskornas/sjuksköterskornas beskrev en påtaglig känsla av maktlöshet i sin arbetssituation. Kanters teori handlar om det grundläggande behovet av att få egenmakt i sin organisation för att kunna utföra optimal omvårdnad.

Vi har i detta arbete undersökt hur arbetssituation, med hänseende på de administrativa arbetsuppgifterna, ser ut för befälhavare inom den svenska handelsflottan och hur arbetssituationen har förändrats sedan införandet av ISMkoden. Det talas mycket inom sjöfartsbranschen om de ökade administrativa arbetsuppgifterna ombord och hur detta har påverkat arbetssituationen. Detta fick oss att vilja undersöka hur det egentligen ser ut och i vilken utsträckning en eventuell förändring har påverkat arbetssituationen både ombord och iland. Vi har i vår undersökning intervjuat befälhavare och rederirepresentanter på fyra Ro-Pax-rederier som trafikerar svenska hamnar om hur deras arbetssituation har förändrats under de senaste 15 åren med hänseende på den administrativa delen av arbetet. Undersökningen visar att det administrativa arbetet har ökat markant både ombord och iland, framförallt som ett resultat av nya regelverk och förbättrade möjligheter till kommunikation mellan fartygen och landorganisationen.