Sök:

Sökresultat:

1209 Uppsatser om Lärares agerande - Sida 65 av 81

Konstruktionen av moderskapet : En diskurspsykologisk undersökning

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Debuterande fastighetsmÀklares socialiseringsprocess och dess etiska prÀgel

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

"Vem vet hur vÀrlden ser ut om fem Är" - en kvalitativ studie om samhÀlls- och arbetsmarknadspÄverkan vid val av högskoleutbildning

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

NÀr journalistik gÄr Bananas!* : En kvalitativ studie om framing inom PR och journalistik i fallet Dole vs. Bananas!*

År 2009 hade dokumentĂ€rfilmen Bananas!* premiĂ€r. Filmen skildrar rĂ€ttegĂ„ngen i en lĂ„ngdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, dĂ€r skadliga bekĂ€mpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade debatt inför premiĂ€rvisningen vid Los Angeles filmfestival, dĂ„ Dole ansĂ„g att filmens innehĂ„ll bar pĂ„ osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stĂ€mde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete JangĂ„rd och filmbolaget WG Film. Detta blev starten pĂ„ en kamp mellan ett företag och ett journalistiskt arbete, och en medial uppstĂ„ndelse blev till.Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*.

HÀxor i periferin : Trolldomsprocesser i SmÄland 1604-1619.

HÀxor i periferin. Trolldomsprocesser i SmÄland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i SmÄland. Det Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker rÀttspraxis med en genusteoretisk utgÄngspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rÀttsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de tvÄ bÀrande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man Àven finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien Àr att undersöka trolldomsprocesser sÄ som de tog sig uttryck i ett perifert omrÄde under tidigt 1600-tal.Studien Àr uppbyggd kring tre frÄgestÀllningar:- Vad ansÄgs utgöra de specifika brotten i trolldomsmÄlen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rÀtten (svarande, kÀrande samt vittnen) och vad kÀnnetecknar dem utifrÄn kategorier som Älder, social stÀllning, civilstÄnd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rÀtten (svarande, kÀrande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten Àr kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.

Samma lektion som innan fast med mer Facebook

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

Patienters upplevelser av delaktighet i vÄrden : en intervjustudie pÄ en akutvÄrdsavdelning

SammanfattningPatienter har enligt lag rÀtt att vara delaktiga i hÀlso- och sjukvÄrden. AkutsjukvÄrden Àr en speciell del av vÄrdkedjan dÀr det Àr viktigt med snabba beslut och interventioner för att ÄtgÀrda akuta sjukdomar och skador. NÀr en person blir patient hamnar personen i en viss beroendestÀllning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vÄrden har möjligheten att stÀrka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jÀmförelse med andra likvÀrdiga lÀnder Àr svenska patienters möjlighet till delaktighet i vÄrden eftersatt.Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vÄrden pÄ en akutvÄrdsavdelning.Studien bygger pÄ tio intervjuer med patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning.

LÀtt som en plÀtt? ? Hur etiska riktlinjer och kommunikationen av dem uppfattas

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer bÄde i Ärsredovisningar och pÄ hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhÀlle. En frÄga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstÄr. Vidare uppstÄr en frÄga om i vilken utstrÀckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare nÀr det gÀller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frÄgor, som genomsyrar hela företaget.

Att spela i samma lag och sikta pÄ olika mÄl. : En studie i hur HR- funktionen upplever organisationens samarbete mot mÄl.

Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.

"Hon Àr sniken - inte slarvig" : En SFG-analys av hur kvinnliga och manliga politiker framstÀlls i media efter skandaler

Denna uppsats undersöker hur de tvÄ manliga politikerna HÄkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de tvÄ kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framstÀlls i kvÀllstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet Àr att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer nÄgra skillnader mellan framstÀllningarna av manliga och kvinnliga politiker.       FrÄgestÀllningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mÄn politikern Àr deltagare i processerna, i vilken utstrÀckning politikern Àr första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas pÄstÄenden framstÀller samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet bestÄr av sammanlagt 20 artiklar frÄn kvÀllstidningen Aftonbladets hemsida, dÀr de första fem artiklarna dÀr skandalerna nÀmns analyseras i respektive skandal. De tillÀmpade metoderna Àr en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivÄn samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? Àven den inom den ideationella nivÄn.              Undersökningen visar att det finns en ojÀmn rapportering av skandalerna, dÀr de kvinnliga politikerna Àr deltagare i relationella processer mer frekvent Àn de manliga, vilket innebÀr att de oftare sÀtts i relation till nÄgot annat eller beskrivs som bÀrare av egenskaper och attribut.

Har Försvarsmakten behov av simuleringssystem för logistik?

Försvarsmaktens nya inriktning med förskjutning frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar samt Sverigesökande internationella engagemang krÀver en försvarsmakt som aktivt kan utnyttjas som ett sÀkerhetspolitiskt instrument.Detta stÀller krav pÄ att Försvarsmakten flexibelt kan genomföra insatser med kort varsel vid sÄvÀl nationell sominternationell konflikthantering. För att genomföra det krÀvs ett fokuserat stöd i form av snabb och flexibel logistik. DetmilitÀra försvarets agerande skall prÀglas av manövertÀnkande vilket innebÀr att logistikresurserna bör utformas sÄ att destridande enheternas manöverförmÄga vidmakthÄlls och helst förstÀrks av ett robust och dynamiskt logistiksystem. Ett sÀttatt stödja den utvecklingen kan vara att anvÀnda simuleringssystem i större omfattning.Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilket behov av simuleringssystem för logistik som Försvarsmakten har samt att studeravilka befintliga system som Àr anvÀndbara i framtiden. Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utgör kÀllmaterialet föruppsatsen.

SÄ lÀnge som vi Àr överens sÄ Àr bemötandet bra - En kvalitativ studie om hemlösa personers upplevelser av kontakten med socialtjÀnsten och frivilligorganisationer

Syftet med vÄr studie Àr att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hÀnsyn till sina behov utifrÄn de insatser och stöd som erbjuds av socialtjÀnsten och frivilligorganisationer. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar. Hur upplever personer som Àr hemlösa bemötandet frÄn socialtjÀnsten och frivilligorganisationer? I vilken utstrÀckning anser hemlösa personer att de fÄr sina individuella behov tillgodosedda utifrÄn sin livssituation? Hur ser hemlösa personer pÄ sin situation utifrÄn sin makt i förhÄllande till socialtjÀnstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer pÄ det sociala stödets utformning utifrÄn socialtjÀnstens och frivilligorganisationernas stÀllda krav? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. VÄra intervjupersoner Àr personer som Àr hemlösa och personal frÄn frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrÄgor.

Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen Alkohol och droger i ett arbetsplatsperspektiv

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

Hur gör vi egentligen? : ? En fallstudie om företagskultur

MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.

SmÄföretagare och deras finansiering : en falstudie

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->