SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i skolan återspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (1948) belyser alla människors lika värde och individens okränkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa områden är undermåligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmärksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om kränkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sämst resultat.Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare arbetar med frågor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svårigheter. Resultatet visade att arbetet med frågor kring homo- och bisexualitet i skolan är begränsat.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras. Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden.

The very short story, på arabiska ????? ??????? ??? och på svenska Den mycket korta berättelsen är en genre som är ny i sin nuvarande utformning men har rötter långt tillbaka i tiden. I denna uppsats begränsar jag mig till mycket korta berättelser på arabiska. Jag undersöker de kännetecken som enligt Ibrahim Taha (2000) karakteriserar denna genre genom att jämföra dem med några mycket korta berättelser i boken Ritualer för den olyckliga kvinnan ( ?????????? ?????? ) av den palestinske författaren Mahm?d Shuqayr (1994).

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå.

Problem: Det pågår en omstrukturering i branschen för mobiloperatörer, vilket fick oss att ställa frågorna: Vilka faktorer kommer att påverka branschbilden? Kan vi genom att studera branschens aktörer och analysera deras agerande bättre förstå omstruktureringen? Håller den nya teknologin på att bryta upp den traditionella värdekedjan och vad har det i så fall för innebörd? Kommer branschomstruktureringen att innebära att det ställs andra krav på framtida operatörers strategiska val? Hur viktigt kommer det att vara med ett starkt varumärke i framtiden? Syfte: Vårt syfte är att analysera den pågående omstruktureringen av mobiloperatörer i Europa och försöka identifiera branschens bakomliggande drivkrafter, utlösande faktorer och företagens strategier - för att därigenom skapa oss en bild av morgondagens branschstruktur. Metod: Uppsatsen baseras på en bred branschstudie samt på fallstudier av olika mobiloperatörer. Vi har vid den empiriska insamlingen använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för branschens utveckling och dess aktörer. Vi analyserar sedan branschens drivkrafter med utgångspunkt i de förändrade strategivalen, varumärkets roll samt den förändrade värdekedjans betydelse.

Introduktion: Skolsköterskans omvårdnadsarbete styrs bl.a. av sekretesslagen. I juli 2011 kommer vissa ändringar i offentlighets och sekretesslagen börja tillämpas. Dessa förändringar leder till att skolsköterskornas sekretess gentemot skolpsykolog, kurator, specialpedagog, rektor som ingår i elevhälsan delvis luckras upp. Svenska skolläkarföreningen och Skolsköterskornas riksförbund befarar att detta kan komma att negativt påverka skolhälsovårdens relation till elever och föräldrar.

Konsten har genomgått en rad dramatiska förändringar de senaste decennierna och frågan är om konstpedagogiken har hängt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvärvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frågeställning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, där kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingångar till och förståelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp är ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som händer när mellanrum aktiveras. Jag använder mig av och integrerar två olika sorters verktyg i min undersökning.

ABSTRACTTitel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett områdesperspektiv där Hjällbo får stå som exempel. Frågeställningarna rör vad segregation är, vad den beror på, vad den kan få för konsekvenser och om den alltid är negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara våra frågeställningar. Till stor del är uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsområdet både i Sverige och internationellt.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Introduktion: Magnetkameran (MR) har en betydande roll inom medicinsk diagnostik, och används för att upptäcka olika patologier och skador. Trots sina fördelar är den skrämmande och främmande för många patienter. MR upplevs negativt och associeras med ångest och obehag. Anledningen till detta är patientens okunskap och ibland känslor och uppfattningar som är baserade på andras upplevelser av MR. Röntgensjuksköterskans agerande spelar en viktig roll i detta sammanhang och hennes handlande anknyts till Jean Watsons omvårdnadsteori.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.