C-uppsatsen avhandlar överraskning, en av grundprinciperna för krigföring i den svenska operativa- och högre taktiska markstridsdoktrinen. Strävan med uppsatsen är att klarlägga de grundläggande faktorer som överraskningen kan sägas bestå av samt att skapa en modell av faktorernas inbördes förhållande och ömsesidiga beroende, syftande till att på ett avgörande sätt överraska motståndaren.Den empiriska undersökningen sker genom en analys av fem erkända militärteoretiker. De grundläggande faktorer för överraskning som framkommer efter analysen, prövas mot praktiska operativ verksamhet i en begränsad fallstudie. Faktorernas framtida giltighet hypotesprövas i en studie som utgår från två hypoteser om Dominant Battlespace Awareness.Avslutningsvis förs en diskussion om hur utbildningen av svenska officerare bör utvecklas för att på ett bättre sätt än idag, möjliggöra ett operativt agerande, syftande till att nå ett avgörande genom att utnyttja överraskning på taktisk nivå..

Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.

Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

Application Lifecycle Management (ALM) is a genre of computerized systems which allows system development corporations to efficiently and more easily manage, maintain and handle the applications lifecycle. These ALM systems have a wide variety of tools which can be integrated to enable and support collaborative work, while they act at the core of the organisation. Todays ALM systems support flexible system development methods throughout the entire development process. This paper focuses on a case-study of a Swedish business- and technology corporation and their use of two ALM systems with an aim to unravel the differences between these systems and their functionality to serve as a basis for decision making regarding their utilization of best practice with their ALM-Systems. Meanwhile we studied their approach to ALM systems to see if they were using them according to the initial idea of ALM systems.

Syfte-Öka kunskaperna om och belysa eventuella likheter och mönster i företagsledningens agerande vid förändring av organisationsstrukturen och det formella styrsystemet vid ett företagssamgående. Metod-Vi har valt att genomföra en explorativ undersökning och då använt oss av den induktiva metoden. Vi började således med att samla in så mycket information som möjligt för att kunna få en ökad förståelse inom ett specifikt område och valde att lägga utgångspunkten i empirin för att sedan i slutsatsen utforma hypoteser. Slutsats-Efter genomförd analys har vi genererat följande hypoteserH1.Vid samgåenden finns det en tendens till att kravet på den formella styrningen ökar, vilket innebär ett större ansvar för företagsledningen.H2.Vid samgåenden finns det en tendens till att företagsledningen relativt kort efter det faktiska samgåendet delegerar ut ansvaret för integrations-och förändringsarbetet i organisationen.H3.Vid samgåenden finns det en tendens till att företagsledningen beslutar om användandet av uppbyggnadsmetoden vid upprättandet av budget..

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn.

Enligt Erving Goffman kan man se samhället som en teater där vi alla spelar roller och försöker göra intryck på varandra. Likaså har eleverna roller i klassrummet och då gruppen är viktig för individen påverkas eleven av de normer och förväntningar som finns. Förutom rollteorin berör denna studie teorier om gruppen, lärande och självbild. Syftet med denna uppsats är att ge lärare en djupare förståelse för huruvida rollerna påverkar eleverna, deras beteenden och i sin tur elevernas lärande.Metoden är kvalitativ och jag har använt mig av det vetenskapliga förhållningssättet hermeneutik. Under fem dagar observerade jag klassen under lektionstid och intervjuer med tio elever har gjorts. Eleverna var tio år gamla och gick därmed i år fyra.I resultatet visas de olika rollerna som finns i klassrummet och hur de märks och upprätthålls under lektionerna.

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs.

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

Denna uppsats lyfter ut Graham Allisons tre teorier från boken Essence of decision och applicerar dessa på U 137-krisen. Krisen inträffade 1981 då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför Karlskrona. Var och en av de tre teorierna är ursprungligen gjorda för att förklara beslutsfattandet under Kubakrisen utifrån olika perspektiv. Uppsatsen prövar de tre teorierna på U 137-krisen och utser den teori som bäst förklarar utrikespolitiskt agerande under krisen. Huvuddelen av uppsatsen beskriver de tre teorierna Rational actor model, Organizational Behavior samt Governmental Politics och applicerar dessa på U 137-krisen.

Some researchers claim that we are witnessing the advancement of becoming a network society, and in spite of the different problems associated with the network form of organization, many cities still choose to engage in different types of networks. On account of that the aim of the study is to examine which expectations Swedish member cities of the network Eurotowns might have, and if their actions in the initial period of engagement in Eurotowns mainly could be explained by ?Logic of Consequentiality? or ?Logic of Appropriateness?.A qualitative research method was used and a major part of the empirical material consists of the information given by the interviewees.Regarding the expectations Swedish member cities have on Eurotowns, the result showed that five main areas could be identified mutual resource exchange, activities, breadth, security and meeting place. The results also showed that the actions of Swedish member cities may vary between ?Logic of Consequentiality?, ?Logic of Appropriateness? or a combination of the both logics.Furthermore the study also provides empirical evidence supporting the previously theoretical criticism expressed regarding the central assumption that the strategic actions of an actor can be regarded as a direct consequence of the mutual resource dependency..

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur pedagoger ser på matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda på hur åtta pedagoger tänker och arbetar med matematik och med hjälp av olika observationstillfällen får vi inblick i verksamheten på några olika förskolor. Huvudfrågorna som ställs är: ? Hur ser pedagogerna på matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? Utgångspunkterna är teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angående revisorernas anmälningsskyldighet. Revisorerna var rädda att förlora sin självidentitet och relationen till klienten, då lagen förutsatte att de agerar så fort de misstänker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade då de misstänkte att brott förelåg. Vidare studerades olika faktorer som ansågs ha en påverkan på hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, ålder, erfarenhet, etikutbildning och storlek på byrå testades mot revisorernas anmälningsbenägenhet.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.