Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lĂ€rare i tvĂ„ klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med tvĂ„ lĂ€rare och fyra elever samt utfört en enkĂ€tundersökning i de tvĂ„ klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om lĂ€raren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter sĂ„ resulterar det i en kĂ€nsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan kĂ€nna sig hĂ„glösa och omotiverade om lĂ€raren kĂ€nner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förÀndra elevens syn pÄ tilltron till det egna tÀnkandet i matematik. VÄrt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfÀllen. Den metod vi valde att anvÀnda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgÄngspunkt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av reflektionsfrÄgor till eleverna vid undervisningstillfÀllena och vi observerade dessa tillfÀllen med hjÀlp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

Med utgÄngspunkt frÄn kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning Àr ett betydelsefullt omrÄde. Det Àr vÄr uppfattning att bristande förstÄelse inom detta omrÄde hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. VÄr undersökning handlar om storheten lÀngd och dess enheter. VÄr mÄlgrupp Àr elever i skolÄr 2 och 4. Vi har anvÀnt oss av enkÀtstudie med 8 frÄgor som behandlar förkunskaper, samt observation med lÀngdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som anvÀnds pÄ skola XX. Jag ville ta reda pÄ hur skola XX arbetar med lÀsinlÀrningsmodellen för att förebygga lÀsinlÀrningsproblem hos elever i förskoleklass och Ärskurs 1. För att undersöka skola XX lÀsinlÀrningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som anvÀndes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den lÀsinlÀrningsmodell som skola XX anvÀnder verkligen fokuserar pÄ den tidiga lÀsinlÀrningen. Insatserna som modellen fokuserar pÄ Àr att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter genom systematiskt arbete med att utveckla sprÄklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga lÀsinlÀrningen i Ärskurs 1.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Att matematikundervisningen oftast utgÄr frÄn en lÀrobok medför bland annat att mÄnga elever har svÄrt att vardagsanknyta matematiken och dÀrför har svÄrt att finna mening med den. Genom att lÀraren variera undervisningen med bland annat problemlösning stÀlls eleverna inför utmaningar. De fÄr dÄ chans att anvÀnda sitt sunda förnuft och logiska tÀnkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lÀrarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lÀrarstudenters förhÄllningssÀtt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) pÄ LÀrarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade pÄ att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning pÄ LÀrarutbildningen. De hade lÀrt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frÄgor man kan stÀlla vid problemlösning.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion rÄder det en generell osÀkerhet och oklarhet. Det finns sÄledes ett pÄtagligt behov av att klarlÀgga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser dÀrför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar ocksÄ till att pÄvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det nÄgra tydliga och beskrivbara tillvÀgagÄngssÀtt som kuratorn anvÀnder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvÀgagÄngssÀtt i sÄ fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det nÄgra sÀrskilda teorier som kuratorn anser vara behjÀlpliga i arbetet? Vilka Àr i sÄ fall dessa?Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr jag intervjuat fyra kuratorer vid tvÄ av VÀstra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgÄngsrikt arbete med elever pÄ resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte Àr ocksÄ att undersöka om dessa faktorer utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv gÄr att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan dÀr bÀttre kunna möta alla elever och pÄ sÄ sÀtt nÀrma sig mÄlet en skola för alla.Vi anvÀnde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod dÄ vi anser att den mest frÀmjar vÄrt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp dÀr stor vikt lÀggs vid att ta hÀnsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar pÄ att det finns flera faktorer som upplevs som framgÄngsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem omrÄden; miljö, tid och nÀrvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt vÄra resultat flera av faktorerna som gÄr att implementera Àven i den ordinarie skolverksamheten..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.