Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en grundskola i VÀstmanland arbetar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbningen pÄ skolan. Studien belyser Àven elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och krÀnkande handlingar pÄ skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ pedagoger och sex elever ur Ärskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i sÄ vÀl det förebyggande som ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Skolan anvÀnder sig av Farstametoden, vilket Àr ett ÄtgÀrdande program mot mobbning.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Att vara lÀrare innebÀr mÄnga saker men framför allt handlar det om att kunna leda mÀnniskor. LÀrares ledarskap pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad elever anser om lÀrares ledarskap och dÄ frÀmst vilka ledaregenskaper som kÀnnetecknar en bra respektive dÄlig lÀrare.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i Äldrarna 9 respektive 15 Är.I min undersökning har jag kommit fram till att elever uppskattar ett ledarskap som Àr grundat pÄ förtroende, tydlighet, struktur och ödmjukhet. Detta skapas genom tydliga regler och konsekvenser, ömsesidig respekt, ett inspirerande och variationsrikt arbetssÀtt samt genom att ha kul tillsammans. Det Àr Àven mycket viktigt att man som lÀrare har förmÄga att lösa och hantera konflikter pÄ ett professionellt sÀtt enligt eleverna..

MÄnga elever gÄr till skolan varje dag med en klump i magen av Ängest för vad som vÀntar. Mobbning Àr ett stor och vÀxande problem som ökat igenom Ären. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning Àr stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i Ärskurs nio, utsatthet gÀllande mobbning i skolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur mÄnga av eleverna i Ärskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som Àr utsatta för mobbning.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utstrÀckning mot vad som föresprÄkas i lÀroplanen, Lpo94. Det som utövas mest Àr friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero pÄ idrottslÀrarens tolkning av vad som Àr friluftsliv och vad som Àr dess innebörd. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgÄende frÄn en ny lÀroplan som föreskriver ett större innehÄll i momentet friluftsliv.De frÄgor jag vill försöka besvara och diskutera Àr följande: Vad lÀr sig elever i friluftsliv?Hur lÀr de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr intervjuer har gjorts i sÄ kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever frÄn Ärskurs 5 och fyra elever frÄn Ärskurs 9.

SammanfattningDagens elever Àr mer intresserade av livsfrÄgor Àn religion. Religionskunskap har gÄtt frÄn att vara ett Àmne dÀr elever enbart studerade kristendom, till att vara ett Àmne dÀr olika religioner och livsÄskÄdningar studeras bland annat till syfte att hjÀlpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien Àr gjord utifrÄn arbeten om religiösa rörelser av elever i Ärskurs 8 i Àmnet religionskunskap, och syftar till att ta reda pÄ hur elever bygger upp sina stÄndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de anvÀnder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhÀllet. Vid studien av de arbeten eleverna gjort Àr att det som inte bidrar till egen vinning inte Àr intressant. Det som man heller inte har kontroll pÄ tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som lÀskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan anvÀndas som en ingÄng för lÀraren nÀr denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .

Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svÄrigheter som elever har med algebra antas dÀrför grunda sig i svÄrigheter i aritmetiken. En sÄdan svÄrighet Àr parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn pÄ dessa dÄ de endast ser den som en signal pÄ vad som ska berÀknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i Ärskurs 8 har dÄ det gÀller parentesen som matematisk symbol sÄvÀl som parentesens funktion. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att berÀkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer dÀr parenteser Àr nödvÀndiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehÄllande bÄde uppgifter med och utan svarsalternativ anvÀndes som utgÄngspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i Ärskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frÄgestÀllning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och anvÀndande av parenteser pÄverkas av sÄvÀl deras förstÄelse för parentesbegreppet samt deras förstÄelse för prioriteringsregler..

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

LÀroplanens övergripande mÄl Àr att alla elever ska uppnÄ kunskapsmÄlen. Det finns dock mÄnga elever som riskerar att inte uppnÄ dessa mÄl. Med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte om att öka förstÄelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen pÄ grund av passivt beteende har vi undersökt hur lÀrare beskriver dessa elever. Vi har Àven undersökt hur lÀrare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lÀrare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnÄ kunskapsmÄlen. Vi har ocksÄ sökt svar pÄ vilka svÄrigheter lÀrarna upplever i arbetet med dessa elever.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sitt arbete med lÀsinlÀrning bland sina elever. Hur arbetar lÀrarna i sina respektive klasser med detta, vilken metod/metoder anvÀnder de sig av? Vidare kommer jag ocksÄ att undersöka vad eleverna tycker om lÀsning. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt att intervjua bÄde lÀrare och elever pÄ en skola. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna menar att man ska se till varje elevs individuella lÀsutveckling dÀr vi inte lÄser oss vid en speciell inlÀrningsmetod utan istÀllet arbetar utifrÄn varje elevs behov och erfarenheter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.