Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Pedagogerna i de lÀgre stadierna har ett stort ansvar att lÀra sina elever lÀsa och skriva, men hur hjÀlper pedagogen de elever som inte knÀcker lÀskoden innan de slutat Ärskurs tvÄ. Jag har valt att intervjua tvÄ pedagoger för att se hur de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har ocksÄ valt att diskutera med nÄgra elever och höra deras Äsikter om att lÀra sig lÀsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt med alla elever, oavsett svÄrigheter eller inte. Undervisningen Àr anpassad till varje individ, pedagogerna anvÀnder olika inlÀrningsmetoder för att hjÀlpa sina elever.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Inledning: Skolsköterskan Àr delaktig i elevhÀlsoteamet som bestÄr av en bred samlad kompetens dÀr mÄlet Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling. Skolsköterskan Àr ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stÀmde överens med de förvÀnt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den nÀrmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn Àr betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas Àr det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrÄn ett rektorperspektiv.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel, som nybörjarelever pÄ Sfi anvÀnder sig av. Jag har ocksÄ undersökt vilka faktorer som försvÄrar elevernas sprÄkinlÀrning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lÀrare pÄ tvÄ olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgÄng till modersmÄlslÀrare skulle kunna frÀmja deras sprÄkutveckling. Samtliga lÀrare tycker att lÀs-och skrivinlÀrningen skulle bli mer effektiv om den skedde pÄ modersmÄlet, i synnerhet pÄ de lÀgre nivÄerna. Synen pÄ Sfi-bonusen Àr mest negativ hos lÀrarna, ungefÀr hÀlften av eleverna anser inte att det Àr pengar som styr deras motivation till snabb inlÀrning.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger vÀljer att tillrÀttavisa elever utifrÄn vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrÀttavisningar i situationer som krÀver detta. Intervjuerna Àr kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tÀnkande och kontrollerat tÀnkande i sina tillrÀttavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad anvÀnder sig av ett automatiskt tÀnkande Àn vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Denna studie handlar om lÀrares olika perspektiv om hur det Àr att arbeta med integrering av nyanlÀnda elever och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en Àr i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att fÄ fram lÀrarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, frÀmst med förberedelseklasslÀrare men Àven med ÀmneslÀrare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till Àr Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med bÄde nationella och internationella synsÀtt pÄ förberedelseklassen och lÀrarens roll för de nyanlÀnda eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslÀrarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lÀrare ser pÄ om elevers sjÀlvförtroende och identitet hör samman med utseendemÀssiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. LÀrarna ser olika pÄ hur elever pÄverkas av ideal frÄn exempelvis reklamen. Dessutom har lÀrarna olika sÀtt att arbeta för stÀrka elevers sjÀlvförtroende, i detta arbete kategoriseras lÀrarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syfte: Syftet med studien Àr att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara pÄ den tysta kunskapen som finns hos deras anstÀllda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. TvÄ intervjuer har genomförts med anstÀllda pÄ SUK, samt en via e-post med ytterligare en anstÀlld. En mindre enkÀtundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och dÀrefter följer tvÄfaktorsteorin som Àr en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier frÄn Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkÀtundersökningen.Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjÀlp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet.