BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ uppsatta mÄl. I grundskolans kursplan för matematik stÄr det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsÀttningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvÄrigheter sÄg pÄ sin egen matematiska inlÀrning. Vi har haft som mÄl i denna studie att titta pÄ vilket bemötande f.d. elever fÄtt i grundskola och gymnasium.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

Detta arbete avhandlar Àmnet om man ser till individen i matematikundervisningen. VÄr erfarenhet sÀger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgÄngspunkt studerar vi lÀrandeteorier. DÀrefter sammanstÀller vi resultaten frÄn de elevenkÀter och lÀrarintervjuer vi gjort. Undersökningen Àr gjord i Ärskurs ett, tvÄ, fyra och fem.

Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram hur matematiklÀrare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har kÀnt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lÀrare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie pÄ fyra elever, tvÄ lÀrare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare Är och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare Är genom acceleration och berikning, medan den fjÀrde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmÀrksammad för den. En av lÀrarna arbetar enbart med enstaka ÄtgÀrder för enskilda elever och den andra lÀraren arbetar med klassintegrerad nivÄgruppering med enstaka ÄtgÀrder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har Àr att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sÀllan blir bra bemötta frÄn början.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, dÀr utvÀrdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera nÄgot av programmen. Trots att fler elever pÄpekar att skolorna har blivit bÀttre pÄ att arbeta aktivt mot mobbning, sÄ minskar inte antalet mobbade pÄ skolorna (Socialstyrelsen, 2009). VÄr studie syftar till att kartlÀgga hur en skola lyckas nÄ ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan dÀr studien Àr gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram dÀr vi via enkÀter tar reda pÄ om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling. Dessa enkÀter har innehÄllit öppna frÄgor i förhoppning om att fÄ eleverna att tÀnka efter pÄ hur de svarar.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

BAKGRUND:Som lÀrarstudenter har vi fÄtt se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete Àr ettarbetssÀtt dÀr eleverna arbetar individuellt med olika Àmnen dÀr eleven sjÀlv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vÄr VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur och varförlÀrare arbetar med eget arbete. Vi jÀmförde varandras VFU upplevelser och insÄg att lÀrarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende pÄ om det var en Äldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga vÄra kunskaper om eget arbete. I vÄr bakgrund har vi tagitupp tre omrÄden som speglar eget arbete och detta Àr: styrdokumenten, samhÀllet ochindividualiseringen.

Mobbning Àr ett problem som rör sÄvÀl vuxna som barn. Skolan Àr en plats dÀr alla ska kÀnna sig trygga ÀndÄ gÄr mÄnga barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning stÀller stora krav pÄ skolorna och det krÀvs kunniga och engagerade lÀrare. Genom att lyssna pÄ vad elever har för tankar kring Àmnet kan pedagoger dra stor lÀrdom. Syftet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Vi har i vÄrt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan anvÀndas ute i skolans vÀrld. FrÄgan vi stÀllde oss var: Kan ART anvÀndas som resurs i grundskolan och i sÄ fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART bÄde som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlÀngningen, integrerat i skolverksamheten som skolÀmne. I teoridelen beskriver vi ART utifrÄn litteratur i Àmnet, tillvÀgagÄngssÀtt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat bÄde elever och pedagoger/trÀnare ute i verksamheten.