Huvudsyftet med detta arbete var att fÄ en ökad förstÄelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bÀsta. Jag har anvÀnt mig att lÀmplig litteratur, enkÀtundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vÀnt mig bÄde till elever, lÀrare, skolhÀlsan, rektorer och annan personal runt eleverna sÄsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de fÄr vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med Àmnen eller till och med hoppa av skolan. Det som Àr viktigt att tÀnka pÄ Àr att alltid ha den enskilda individen i Ätanke dÄ alla individer Àr olika Àven om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

I lÀrares uppdrag ingÄr att anpassa undervisningen till alla elever för att frÀmja deras fortsatta lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anser att klassrumssituationen Àr för de högpresterande eleverna, samt hur lÀrare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Samtliga arbetar i Ärskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lÀrarna anvÀnder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjÀlp av olika strategier och dÀrför kan ges till alla elever.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda pÄ vilka faktorer i lÀrandet som orsakar stress bland elever i Är 4 och 5. Efter att ha varit ute pÄ verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har dÄ funderat över vad som Àr stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkÀt samt intervjuer med eleverna för att fÄ fram svaren vi behövde till vÄr undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla Àmnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svÄrt att hinna med arbetstakten i skolan..

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera eventuell förÀndring av elevernas motivation i lÀrandet om kostens betydelse för deras eget vÀlmÄende. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Norge. Undersökningsgruppen bestod av sex elever i Är fyra. För att kunna studera detta anvÀnde vi oss av observationer dÀr samtliga elever i Är fyra observerades under varje lektionstillfÀlle. Under vÄra lektioner har vi haft olika moment dÀr kosten varit det centrala.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att beskriva och analysera hur ett tematiskt arbete med skönlitteratur pÄverkar lÀslusten, samt att belysa och analysera elevers och lÀrarens uppfattningar hur lÀslusten stimuleras pÄ ett bra sÀtt. Bakgrunden tar upp relevant fakta som har anknytning till lÀsning och lÀslust samt pedagogens betydelse. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under en fem veckors period, dÀr vi observerade alla femton elever i klassen under en hel vecka vid tvÄ tillfÀllen. DÀrefter valde vi att intervjua pedagogen, samt att lotta fram Ätta stycken elever som vi intervjuade, av dessa Ätta elevintervjuer sammanstÀllde och analyserade vi fem stycken. I vÄr undersökning sÄ har vi kommit fram till att man kan stimulera lÀslusten pÄ ett positivt sÀtt med hjÀlp av ett tematiskt arbete med inriktning skönlitteratur.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lÀrares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt. FörestÀllningen att kategorier lagrar en stor del av mÀnsklig kunskap men Àr situerade i sÀrskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sÀtt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. AvsiktenÀr att konstruera en enkÀt för utvÀrdering av undervisning i Är 9 och gymnasiet med det avseendet att mÀta hurelever upplevt förutsÀttningar för lÀrande och förstÄelse av undervisningens innehÄll. Detta sker genom att bjudain elever frÄn Ärskurs 9 att medverka till att pÄverka utformningen av enkÀten. Syftet med enkÀten Àr attundersöka hur elevers upplevda lÀrande och förstÄelse av ett visst innehÄll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det Àr min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan dÀr bÄde elevsamverkan ochlÀrande frÀmjas.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

SammanfattningDet Àr viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom Àr vÀl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister nÀr det gÀller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svÄrigheter och tillgÄngar. Vidare var syftet att undersöka lÀrares uppfattningar om hur undervisningen kan lÀggas upp, för att hjÀlpa eleverna i lÀsförstÄelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta lÀsningen i sin undervisning och i sÄdana fall hur de arbetar. Fokus ligger pÄ ?bÀnkboken? och hur den pedagogiskt anvÀnds, hur böcker vÀljs, var eleverna befinner sig nÀr de lÀser och hur för- och efterarbete ser ut. De Ärskurser undersökningen koncentrerar sig pÄ Àr Ärskurs 4-6. LitteraturgenomgÄngen behandlar aktuell forskning inom lÀsundervisning vilken belyser vikten av lÀsning.