Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur man kan bedöma naturvetenskaplig förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov samt hur elever ser pÄ prov som mÀter förstÄelse. Med detta arbete vill vi fördjupa vÄra kunskaper i hur vÀl elever visar förstÄelse för Àmnet nÀr man anvÀnder sig av förstÄelsefrÄgor vid prov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utformat ett prov som tre klasser i Är 8 har fÄtt skriva. Dessutom har samma elever fÄtt svara pÄ frÄgor om attityder till provet i en enkÀt. Vi har funnit att om man skall bedöma förstÄelse med ett skriftligt prov krÀvs det att förstÄelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet pÄ förhand vad som förvÀntas av dem.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

Examensarbetets syfte Àr belysa nÄgra utvalda rektorers, enskilda lÀrares och en specialpedagogs betydelse i den allmÀnna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att fÄ bredare perspektiv pÄ min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har vÀxt upp med missbrukande vÄrdnadshavare. DÀr fokus ligger pÄ upplevelser frÄn hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syfte: I och med att det stÄr tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nÄ kunskapsmÄlen ska utredas, kommer det att krÀvas tydlighet inom skolan vad gÀller kartlÀggning/utredning av behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlÀgger elever i Äk 3-9 med sent upptÀckta lÀs och skrivsvÄrigheter samt hur arbetsgÄngen Àr och om det finns en fÀrdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talsprÄkssammanhang men har svÄrt att lÀsa och/eller skriva har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Glentow (2006) beskriver vad lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr. SvÄrigheterna benÀmns som generella eller specifika. Specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter mÄste kartlÀggas.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka en grupp pedagogers instÀllning till hur man bÀst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlÀtta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att fÄ en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att lÀsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i VÀnersborgs kommun. Jag har kommit fram till att nÄgot av det viktigaste Àr att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssÀtt i samspel med den enskilde eleven. Det gÀller att kÀnna till flera olika metoder för lÀs och skrivinlÀrning, men man kan inte klart premiera nÄgon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man sÄ skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos sÄ att hjÀlp och stöd kan sÀttas in i god tid..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..