Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elever pÄ högstadiet ser pÄ religionsÀmnet i dagens sekulariserade samhÀlle. VÄr undersökning Àr bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi anvÀnd oss av enkÀt, och som tolkningsmetod för att tolka enkÀtens öppna frÄgor har vi anvÀnd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vÄrt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhÀllet har blivit mer mÄngreligiöst, dessutom teorier om lÀroplanernas utveckling och LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap.Trots att Sverige Àr ett av vÀrldens mest sekulariserade land visade vÄr undersökning att de flesta eleverna anser att religionsÀmnet Àr ett viktigt Àmne som har ett vÀrde i sig. De sÄg inte religionsÀmnet som nÄgot omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att fÄ se pÄ mer filmer i undervisningen..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka kunnandet och förstÄelsen inom omrÄdet konflikter och konflikthantering. Metoden som anvÀnds Àr en fallstudie dÀr lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker pÄ en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frÄgan Àr hur lÀrare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. FrÄgestÀllningar: ? PÄ vilket sÀtt ser lÀrare och elever pÄ varför konflikter uppstÄr?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar konflikter lÀrare och elever och samspelet emellan dessa och vad fÄr det för konsekvenser?? Hur ser lÀrare och elever pÄ skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett kÀnsligt, viktigt och emotionellt svÄrt omrÄde. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med Àmnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptÀckandet av dessa elever. Arbetet tar Àven upp hur pedagoger gÄr vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger mÄste vara uppmÀrksamma pÄ olika signaler elever och deras förÀldrar sÀnder ut. Det kan röra sig om förÀndrat beteendemönster eller klÀder som inte Àr passande för vÀdret.

I detta examensarbete har jag studerat hur elever i Är 6 tÀnker vid decimalform inom taluppfattningens omrÄde. Begreppet taluppfattning Àr ett mycket brett omrÄde dÀr det dessutom finns mÄnga olika uppfattningar om vad som ingÄr i begreppet. DÀrför har jag fokuserat mitt arbete pÄ övergÄngen frÄn heltal till decimaltal. Syftet med undersökningen Àr att belysa vikten av att lÀrare har goda matematiska och metodiska kunskaper, hur elever utvecklar sin taluppfattning och förhoppningsvis ge lite tips och idéer som kan anvÀndas i undervisningen med elever. Studien omfattar en litteraturgenomgÄng som behandlar begreppet taluppfattning dÀr jag delat upp kapitlet i tre underrubriker: Vad innebÀr det att elever har en grundlÀggande taluppfattning? Hur utvecklar elever en god taluppfattning? Vilka speciella svÄrigheter finns vid övergÄngen frÄn heltal till decimaltal? Under metoddelen skriver jag om hur pilot- och huvudundersökningen gjordes innan lÀsaren fÄr ta del av undersökningarnas resultat.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

SammanfattningDenna studie har i syfte att öka förstÄelsen för elevers sÀtt att se pÄ lÀrandet i en praktisk miljö,vilket innefattar skolans karaktÀrsÀmnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen.Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd ocharbetsplatsförlagd karaktÀrsÀmnesundervisning. Vi ville förstÄ hur elever upplever denpraktiska undervisningen pÄ arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kaninverka pÄ vÄrt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten imedia om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild avmöjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjÀlpav resultatet av denna studie.De tvÄ gymnasieprogrammen dÀr studien utförts Àr Hotell- och Restaurangprogrammet samtIndustriprogrammet. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr Jean Lave och Etienne Wengers teoriom situerat lÀrande samt Per Erik Ellströms teori om lÀrande i ett kognitivt respektivekontextuellt perspektiv.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?BrÄkiga barn?, (?Troublesome children?).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter om  samband  mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frÄgestÀllningar jag har arbetat utifrÄn Àr: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och svÄrigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter?Jag har anvÀnt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom Ärskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till Àr att lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar begreppsbildning. Studien pekar pÄ att flera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med att anvÀnda sprÄket pÄ ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svÄrt att beskriva saker med ord, har svÄrt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svÄrt att minnas namn pÄ saker.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Föreliggande arbete utreder genom enkÀtundersökningar, utförda pÄ en grundskola och pÄ en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frÄgor Àr: vilka faktorer styrs elever av nÀr de gör sitt sprÄkval; hur ser elever pÄ sin tyskundervisning; vilka mÄl har elever nÀr de lÀr sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkÀtsvaren framgÄr att elever har en generellt positiv instÀllning nÀr de vÀljer att lÀsa tyska men att valet av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter; att de tröttnar alltmer pÄ sin tyskundervisning under studietidens gÄng; att de lÀgger störst vikt vid att lÀra sig muntliga fÀrdigheter samt efterfrÄgar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina sprÄkstudier nÀr studiebördan blir för stor. Mina slutsatser Àr att elever inför sitt sprÄkval mÄste upplysas om vad det innebÀr att lÀsa ett specifikt sprÄk samt om vad som förvÀntas av dem under studierna; att samarbetet ÀmneslÀrare emellan mÄste intensifieras, framförallt pÄ gymnasieskolan; att trots de moderna sprÄkens uppvÀrdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hÄrd konkurrens av andra sprÄk. DÀrför mÄste det tyska sprÄket göras mer attraktivt i elevernas ögon..