Syftet med vÄr forskning har varit att jÀmföra elevers och forsknings syn pÄ mobbning. Vi har jÀmfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn pÄ vad som utmÀrker en mobbare och ett mobboffer kan jÀmföras samt jÀmfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gÄ till. Vi har lÄtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vÄr respondentgrupp. Som metod har vi anvÀnt oss av enkÀter och intervjuer. Vi har funnit bÄde likheter och skillnader i hur elever och forskning ser pÄ vÄra frÄgestÀllningar..

Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lÀrare uppges ha koncentrationssvÄrigheter, att ta reda pÄ hur lÀrarna hjÀlper dessa elever samt att se i vilken utstrÀckning denna hjÀlp anses vara tillrÀcklig. VÄr undersökning byggde pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och Ätta gymnasieelever. VÄr studie visade att lÀrarna och eleverna i vÄr undersökning har skilda Äsikter om huruvida den hjÀlp eleverna fÄr Àr tillrÀcklig. LÀrarna kÀnde sig otillrÀckliga medan eleverna ansÄg att lÀrarna erbjuder bra hjÀlp, de ansÄg dock att undervisningen inte Àr tillrÀckligt motiverande. InstÀllningen till begreppet ?koncentrationssvÄrigheter? skiljde sig mellan lÀrare och elever.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lÀrare ska bemöta och stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i Àmnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar lÀs- och skrivsvÄrigheter och religionskunskap utifrÄn ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden dÀr reflektion och samtal fÄr en djupare roll Àn den kvantiativa metoden. VÄra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lÀrare i mellanstadiet som undervisar i de samhÀllsvetenskapliga Àmnena. Respondenterna arbetar pÄ skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lÀrare anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lÀrarna fick stöttning och hjÀlp i undervisningen av specialpedagog.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare mot de tidigare skolÄren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus pÄ ett utagerande beteende. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka orsaker lÀrare anser ligger till grund för beteendet samt fÄ inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.UtifrÄn intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstÀmmig bild av att beteendeproblem pÄ olika sÀtt fÄr pedagogiska konsekvenser för bÄde eleverna och lÀraren.GÀllande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras mÄnga olika teorier och perspektiv pÄ orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nÀmner hemmiljön, dÀribland bristande omsorg och dÄlig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna Àr överens om att det inte finns ett arbetssÀtt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gÀller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krÀvs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som anvÀndes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som Àr verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrÄn bakgrundslitteraturen.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot krÀnkande behandling utifrÄn skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig Ät, beroende pÄ om man Àr elev eller personal, pÄ en högstadieskola i en kommun i VÀrmland. Genom en enkÀtundersökning med oberoende mÀtning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.     Den aktuella studien kunde pÄvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frÄgorna angÄende skolans arbete mot krÀnkande behandling. Resultatet tyder pÄ att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer dÀr nÄgon blir krÀnkt och dÀrför Àven agerar olika. Studien pÄvisar att personalen i högre grad pÄstÄr att de tar itu med de frÄgor som rör mobbaren Àn offret, medan eleverna ligger relativt jÀmnt pÄ de frÄgorna. Dock var bÄde elever och skolpersonal överens i frÄgan om att det Àr viktigt att ha en kompis i skolan.     Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas sjÀlvförtroende i mobbningssituationer jÀmfört med vad lÀrarna skulle.

Med hjÀlp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha pÄ försÀljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat tvÄ olika exponeringar i tvÄ ICA nÀra butiker. Exponeringarna har baserats pÄ AIDAS-modellen i stor utstrÀckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat vÄra exponeringar. Vi har tittat nÀrmre pÄ hur sinnesmarknadsföring kan pÄverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av matrÀtten "Korv Stroganoff".

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssÀttet. Jag har dÀrefter anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslÀrare, i Är fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lÀrt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihÄg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev.

De flesta av Sveriges kommuner har ett mÄl dÀr de strÀvar efter att bygga ett hÄllbart samhÀlle, vilket innebÀr att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. MÄlet med detta Àr att dra nytta av de obebyggda omrÄdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga pÄ en ljudnivÄ under 45 dB(A) har det hÀr examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillÀmpas vid bullerdÀmpning. En platsinventering har utförts dÀr de olika förutsÀttningarna har studerats, och dÀr resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: BullerdÀmpning, bostadsutformning, platsinventering.

Syftet med detta arbete Àr att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken Àr trÄkig under grundskolans senare del. Finns det nÄgot gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det Àr dessa tvÄ frÄgor detta arbete berör. Metoden som anvÀnts Àr dels en kvantitativ som bestÄr av elevenkÀter men Àven en kvalitativ del dÀr jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur de svÄrigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjÀlpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av lÀrare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har Àven tagit stöd i litteraturen för att Äterge de svÄrigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever pÄ bÀsta sÀtt. Resultatet visar att det rÄder en stor kongruens mellan forskarnas och lÀrarnas undervisningsmetoder, men det finns ocksÄ skillnader. Elever med ADHD Àr ingen homogen grupp, utan deras svÄrigheter varierar.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lÀrares instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lÀrare som arbetat med utomhuspedagogik under nÄgra Är om deras tankar om att lÀra utomhus. BÄde lÀrare och elever var vÀldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lÀttare att koncentrera sig och fokusera pÄ lÀrandet nÀr de var utomhus och hade lektioner. LÀraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd trÄd genom all undervisning och att de arbetade sprÄkutvecklande nÀr de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska sprÄksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och lÀraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola..