Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berättelseskrivande med hjälp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i Luleå- och Älvsbyns kommun. Två grupper, 20 elever i år 5 och 27 elever i år 6, deltog i skrivprojektet, som pågick under sju veckor. Vår djupstudie gjordes däremot endast på ett fåtal elever som slumpmässigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

?.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete..

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elevers frukostvanor ser ut samt om det finns något samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan. Undersökningen genomfördes på grundskolor i Luleå och Skellefteå kommun under vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna är mellan sex och sju år gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. Vår empiriska studie grundar sig på enkäter till elever. Enkäterna användes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som åt bra respektive mindre bra frukost.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får i år 6-9 i några grundskolor. Vårt syfte är även att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjälpmedel. Med hjälp av frågeformulär där lärare svarat samt intervjuer med lärare och specialpedagoger försökte vi få svar på syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att lärarna är ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lärarna säger att de utgår från varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker på att det krävs utbildning på kompensatoriska hjälpmedel och program för att hjälpen ska komma eleven till del.

Det är en parallellundersökning för att se hur lärare och elever uppfattar läs- och skrivsvårigheter och vad det finns för hjälpinsatser på skolorna samt vilka rättigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan.

Examensarbetet har som intresseområde att undersöka hur eleverna uppfattar kunskapen de får i ämnet slöjd. Mitt arbete vill undersöka dels hur de upplever vilken nytta de har av de kunskaper som ämnet ger samt om de anser att de kan använda sina kunskaper i det övriga skolarbetet. Undersökningen är genomförd med hjälp av elever som fått besvara en enkät. Enkätfrågorna besvaras i fri text. Eleverna som ingår i studien är 36 till antalet och har fått svara på enkäten under sin slöjdlektion.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar gränsvärden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom området och sedan genomföra intervjuer med elever från olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrån fem stycken problem med någon anknytning till gränsvärden. Undersökningen visar att eleverna har dålig förståelse för gränsvärden. De slutsatser som jag kan dra utifrån min undersökning är att elever saknar förståelse för vissa grundläggande begrepp som kontinuitet och går emot..