Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lÀrares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄr studie Àr att studera hur lÀrare arbetar för att frÀmja alla elevers behov i klassen nÀr det finns elever i behov av sÀrskilt stöd. Som grund för vÄr studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klasslÀraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Detta arbete Àr ett examensarbete i specialpedagogik pÄ avancerad högskolenivÄ. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka attityder lÀrare i grundskolans Är 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsÀrskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgÄtt frÄn en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebÀr att det finns en skola som passar alla oavsett förutsÀttningar. Vi har i vÄrt arbete ocksÄ anvÀnt oss av en modell dÀr lÀrares attityder till inkludering Àr uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod genom en enkÀtstudie dÀr respondenterna fÄtt instÀmma eller ta avstÄnd frÄn pÄstÄenden med hjÀlp av en femgradig skala.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolÄr 6 har för attityder kring omrÄdet brÄk och sin brÄkinlÀrning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkÀter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanstÀllt och kategoriserat mina resultat. Det innebÀr att man lÄter elevernas svar pÄ enkÀterna ?tala? till sig.

Undersökningens syfte Àr att belysa pÄ vilket sÀtt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktÀr kan gynna sprÄkutveckling. Teknikundervisning handlar om att stÀllas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förÀndra, pröva igen och lyckas. I denna studie har Ätta elever i Äldrarna tio till femton frÄn en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar pÄ frÄgor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. SÀrskilt fokus har legat pÄ hur eleverna interagerar nÀr de fÄr konstruera figurer och ÄterberÀtta sin saga med hjÀlp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Den hĂ€r studien undersöker hur jĂ€mstĂ€lldheten fungerar under hem- och konsumentkunskaps- lektionerna (HKK-lektionerna). Vid ett flertal tillfĂ€llen sĂ„ har jag kommit i kontakt med det faktum att pojkar oftare fĂ„r mer uppmĂ€rksamhet i klassrummet Ă€n flickor, detta belyses framförallt pĂ„ studiedagar. LĂ€rarna har vid dessa tillfĂ€llen blivit uppmanade att vi ska tĂ€nka pĂ„ detta problem, sĂ„ att Ă€ven flickor fĂ„r den uppmĂ€rksamhet de behöver. Även de tysta elevernas behov skall uppmĂ€rksammas. Syftet med denna uppsats Ă€r att studera uppfattningar och handlingar ur ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv i hem- och konsumentkunskapsundervisningen (HKK-undervisningen).

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa.  Dessutom anvÀnds det  muntligt  mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Uppsatsen handlar om mobbning inom Àmnet idrott och hÀlsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslÀrare och uppsatsen belyser Àven idrottslÀrarens ÄtgÀrder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt Àmne. För att Àven ta del hur förhÄllandet elever, lÀrare och förhÄllandet elever-elever fungerar har Àven observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och ÄtgÀrdande arbete sker..