This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

MÄnga elever hamnar i matematiksvÄrigheter och tycker att matematik Àr ett trÄkigt Àmne. Flera av dessa befinner sig i dessa svÄrigheter hela skoltiden och fÄr kanske inte alltid det stöd och hjÀlp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda pÄ yrkesverksamma pedagogers syn pÄ elever i matematiksvÄrigheter, hur de identifierar svÄrigheter, hur de arbetar för att hjÀlpa elever i svÄrigheter och om eleverna kan nÄ mÄlen i Är 5. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken betydelse lÀrarens didaktiska Àmneskunskap har för elever i matematiksvÄrigheter.VÄr empiriska studie bygger pÄ kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra utvalda lÀrare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmÀnna svÄrigheter ofta uppmÀrksammas och ges stöd till medan de specifika svÄrigheterna Àr svÄrare att identifiera och hjÀlpa genom undervisning i den egna klassen.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet pÄ elevens yrkeskunskaper efter djupgÄende empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehÄll i ett gymnasiearbete dÀr yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samrÄd med det lokala programrÄdet.  .

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjÀnster Àr karaktÀriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebÀr attkunskapen Àr baserad pÄ personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper Àr dÀrför svÄrare att hantera och ta tillvara pÄdÄ de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksÄframkommit att just organisationer av den angivna karaktÀren Àr i störst behov av att delakunskap och anvÀnda den som ett verktyg för att nÄ framgÄng.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt sÀljer kundanpassade tjÀnster för att förstÄ, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvÄrar kunskapshantering. För att kunna uppnÄ det har vi valt att undersökahur sÄdana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrÄn det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhĂ€llet och Ă€r idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man pĂ„ internationell, nationell och regional nivĂ„ har utformat folk-hĂ€lsomĂ„l som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mĂ„l Ă€r skolan en viktig arena dĂ€r man mĂ„ste arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande. Även skolans styrdokument, genom lĂ€roplan och skol-plan, innehĂ„ller mĂ„l för hĂ€lsoarbetet. Rektorer stĂ„r som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man pĂ„ skolan ska nĂ„ de uppsatta mĂ„len.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Byggbranschen förknippas ofta med en lÄngsam utveckling eftersom det finns en viss tradition i branschen, vilket leder till att nya arbetsmetoder inte alltid fÄr chansen att utvecklas. En utveckling inom byggbranschen, genom nya produktionsmetoder, kan till en början ge en ökad produktionskostnad och förlust men kan leda till en minskad produktionskostnad och vinst pÄ lÄng sikt. Syftet med examensarbetet, som utförts i samarbete med Svevia och Betongindustri, var att studera och sammanstÀlla olika recept av sjÀlvkompakterande betong (SKB) till brobyggnationer. Blandningarna av SKB skulle anpassas för de olika brodelarna: pelare och fundament, vÀgbana samt lutande vÀgbana. Att öka anvÀndningen av denna typ av betong skulle leda till en utveckling inom produktionen.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

BAKGRUND: Som lÀrarstudent har jag pÄ mina vfu-placeringar uppmÀrksammat hur en del elever har svÄrt att förstÄ det lÀsta, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturlÀsning. NÀr jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, vÀckte det mitt intresse, att undersöka detta nÀrmare. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning pÄ omrÄdet, försöker jag klargöra hur lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse definieras enligt litteraturen. UtifrÄn litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur lÀsförstÄelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell lÀsforskning föresprÄkar pÄ omrÄdet.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hÀdanefter förkortat vfu) observerade jag mÄnga elever som alla kÀmpar pÄ sitt eget sÀtt med sin lÀsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lÀrare och skola kan hjÀlpa dessa elever med sina svÄrigheter och blev pÄ sÄ sÀtt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden Àr en metod som ska hjÀlpa eleverna att trÀna upp sin lÀshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund sÄ anvÀnds den flitigt vid min VFU-skola dÀr eleverna trÀffar en speciallÀrare tvÄ till tre gÄnger i veckan i 20 minuters pass dÀr de trÀnar pÄ att förbÀttra sin lÀsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden. Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt om dessa elever Àven kunde göra framsteg i LÀsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden. För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvÀrderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter Ätta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit nÄgon effekt pÄ elevernas resultat i LUS. Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrÄgasÀttas dÄ eleverna samtidigt fick undervisning i sÄkallad parlÀsning, höglÀsning och tystlÀsning som alla kan ha pÄverkat elevernas resultat likvÀl som Rydaholmsmetoden..

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.