Sökresultat:
1423 Uppsatser om Lärarens roller - Sida 27 av 95
FASTIGHETSMĂKLAREN - En oumbĂ€rlig mellanhand?
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att, genom en studie av interaktionen mellan mÀklare och dess kunder samt interaktionen mÀklare emellan, försöka svara pÄ hur fastighetsmÀklaren agerar i sitt dagliga arbete. Metoden som anvÀnts har varit en kvalitativ studie vilken genomförts genom en deltagande observation. MÀklarna pÄ en fastighetsbyrÄ har studerats utifrÄn ett dramaturgiskt och ett markandsföringsperspektiv. MÀklarens arbete med att skapa legitimitet för tjÀnsten och en god image illustreras i form av termerna roller, kundrelationer, kundnöjdhet och word-of-mouth. Uppsatsen utmynnar i en diskussion dÀr mÀklarens pÄstÄdda oumbÀrlighet som mellanhand vid fastighetsaffÀrer ifrÄgasÀtts..
Bakom varje framgÄngsrik man stÄr en kvinna : En analys av roller i det amerikanska presidentvalet
I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.
Vi syns pÄ Facebook! : En etnologisk studie av identitetsskapande pÄ en virtuell community
MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.
Den kvinnliga studenten och alkoholen: en kvalitativ studie om Ätta kvinnliga studenters förhÄllningssÀtt till och erfarenheter av alkohol
The purpose of this essay was to describe eight female universitystudents drinking patterns and their own experiences of alcohol. The main questions that guided us through our study were:*How the female students describe the meaning of alcohol*How they describe their experiences of not drinking alcohol*If they have experienced pressure to drink alkcohol and if they have pressed other people to drink alcohol*How the students describe the student life influence on the alcohol consumptionA qualitative method was used as the purpose of this essay was to investigate the female students own subjective experiences and not to investigate students alcohol habits in general..
Sing your song
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Barns kommunikation och samspel ? hur synliggörs det i den fria leken?
Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.
Kandidatarbete
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Kejsarens olika klÀder : en visuell kulturstudie om "nörden"
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Rörelse som lÀromrÄde och uttryckssÀtt i förskolors projketarbete
Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vÄr barndom. Könsroller som verkar enligt tradition stÀllas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vÄrt samhÀlle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tÀnker pÄ vÄr förhÄllning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan Àr för mig vÀldigt viktigt. DÀrför har jag valt att se pÄ en del inom förskoleverksamheten som sÀllan, om nÄgonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker Àr nÄgot som mÄnga barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utlÀsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.
Vem Àr jag? : - En kvantitativ studie om tonÄrstjejers identitet och kroppsuppfattning.
Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonĂ„rsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Ăven roller i kompisgruppen kommer att tas upp och dĂ„ framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkĂ€tstudie undersöktes 37 elever frĂ„n högstadiet och 68 elever frĂ„n gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning.
FörÀldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes mellitus typ 1
Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av mÀnniskan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvÄrd och internationella humanitÀra insatser. Det Àr ett arbete som stÀller höga krav pÄ individens kompetens. Resultat frÄn flera studier runt om i vÀrlden visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte Àr tillrÀcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofomrÄde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvÀndiga för att kunna arbeta pÄ bÀsta sÀtt i ett katastrofomrÄde.
Migrationsverket och bitrĂ€dena. Ăr de offentliga bitrĂ€dena sjĂ€lvstĂ€ndiga i asylprocessen?
Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.
Stadsmissionen i Malmös verksamhet för de hemlösa -Vilken roll Stadsmissionen i Malmö har i samhÀllet
Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser pÄ sin roll i samhÀllet och hur det offentliga ser pÄ Stadsmissionen i Malmös roll i samhÀllet. Stadsmissionen i Malmö Àr knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör Ät dem och att deras verksamhet inte Àr oersÀttlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de dÀrför har en jÀtteviktig roll för de hemlösa i staden.
INGEN REKLAM TACK! : Men gÀrna Ikea-katalogen : En studie kring vad som hÀnder nÀr marknadsföringen kliver in i sociala forum pÄ Internet
De sociala nÀtverken pÄ Internet blir allt fler och fÄr allt fler anvÀndare, nÄgot som i sin tur Àven pÄverkar marknadsföringen pÄ Internet. Genom att marknadsföringen tar allt större plats pÄ de sociala nÀtverken, anar vi att det kan störa relationers sociala ordning. DÀrför undersöker vi i den hÀr uppsatsen vilken roll marknadsföring har, och kan fÄ, inom sociala nÀtverk pÄ Internet, och vilken konsekvens det kan fÄ för sociala relationer.Genom kvalitativa intervjuer med representanter frÄn PR-byrÄer och anvÀndare av sociala forum pÄ Internet, tog vi del av de förekommande strategierna och anvÀndarnas uppfattning av dessa. I intervjumaterialet hittade vi intressanta motsÀgelser, och det Àr det som uppsatsen Àr byggd pÄ. Som verktyg för att reda ut intervjumaterialet har vi tittat nÀrmre pÄ vad nÀtverk egentligen Àr och vad det har för betydelse för bÄde relationer och marknadsföring, eftersom det Àr lite av ett nyckelord bÄda parter.
Konsten att sÀlja sig sjÀlv : Balanserandet mellan identiteter och roller i fÄmansföretag inom musikbranschen
Konsten att sÀlja sig sjÀlv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist?s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies.