Sök:

Sökresultat:

1423 Uppsatser om Lärarens roller - Sida 26 av 95

Med assistenter i klassrummet-En studie av assistenters sjÀlvförstÄelse och praktik

I detta examensarbete har jag strÀvat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvÀrt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. UtifrÄn den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid Àr det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

Konsultrollen

Den hÀr undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger pÄ empiri insamlad pÄ ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin bestÄr av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna frÄga har jag tagit hjÀlp av teorier rörande, Koncept & översÀttning, rollteori och interaktionsritualer.

Äldres inflytande och vĂ€rdighet. En diskursanalys av statens offentliga utredningar

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..

Makt och pÄverkan : Om att vara förestÄndare i ett förÀldrakooperativ

Den hÀr studien bygger pÄ semistrukturerad intervjuer med förestÄndare inom förÀldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för pÄverkan pÄ ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien Àr en undran i varför förestÄndare uppfattar relationen till förÀldrar inom den förÀldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundlÀggande antagandet utgÄr dÀrmed ifrÄn att sjÀlva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem dÀr frÄgor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att sÄvÀl förestÄndare som förÀldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för förestÄndaren som fÄr svÄrigheter med att lÀsa av olika sammanhang och vad som förvÀntas av dem.

Samverkan pÄ JÀrnvÀgen : Samverkan för arbete med Förebyggande UnderhÄll

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att jÀrnvÀgsbranschen Àr prÀglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgrÀnser och otydliga roller med en mÀngd utdragna rÀttsliga tvister mellan bestÀllare och entreprenörer som följd. StÀmningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan jÀrnvÀgsaktörer förekom inte i den mÄn som behövdes, utan aktörerna tÀnkte mest pÄ sin egen verksamhet. En Àndring behövdes.Rapporten Àr begrÀnsad till tre nyckelaktörer med koppling till jÀrnvÀgsunderhÄll: bestÀllare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts pÄ det alltför förekommande avhjÀlpande underhÄllet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

En studie av hÀlsa och motion i ett verkstadsindustriföretag

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Barnboken och barns identitetskapande : -ett genusperspektiv pÄ barnlitteratur

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vÄr barndom. Könsroller som verkar enligt tradition stÀllas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vÄrt samhÀlle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tÀnker pÄ vÄr förhÄllning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan Àr för mig vÀldigt viktigt. DÀrför har jag valt att se pÄ en del inom förskoleverksamheten som sÀllan, om nÄgonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker Àr nÄgot som mÄnga barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utlÀsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

...jag vill vara en del av min sons liv : FörÀldrars roll i en Sydafrikansk förskola

SammanfattningDetta Àr en studie om samarbetet mellan pedagoger och förÀldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade tvÄ pedagoger och tvÄ förÀldrar om förÀldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att förÀldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att förÀldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men Àr nöjda över att de sjÀlva tillsammans med rektor bestÀmmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan förÀldrarna och förskolans personal sker framför allt genom mÄnatliga möten och vid den dagliga lÀmningen och hÀmtningen..

LÄnefest och skuldsjuka : FramstÀllningen av eurokrisen i Grekland och Irland i svensk opinionsjournalistik 2009-2011

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Kandidatarbete

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

Kandidatarbete

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

Spra?kliga hinder i matematikundervisningen : En diskurspsykologisk studie av la?rares bemo?tande i matematikundervisningen

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Upplevs arbetstillfredsstÀllelse i skolmiljö - En kvalitativ analys

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Moderskap : Mary Kellys Post-Partum Document

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.

Det Àr allmÀnbildning : Ungdomars attityder och upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->