Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

????Enligt styrdokumenten skall elever rustas inför dagens samhällsliv, fortsatta studier och kommande arbetsliv vilket förutsätter att eleverna kan möta och förstå texter av olika slag. För att klara de nationella proven i åk 3 krävs att eleverna behärskar olika texttyper och vi vill med denna studie se hur arbetet med olika texter i en åk 3 ser ut samt vilka relationer mellan klassrummets textarbete och styrdokumentens intentioner vi kan utlä-sa. Vi är även intresserade av om undervisningen kring texter är inspirerad av literacy-forskning eller en mer traditionell syn på läs- och skrivinlärning. Vi tänker oss att denna studie kan leda till att verksamma lärare och lärarstudenter får upp ögonen för hur arbe-tet med olika texter kan se ut för att uppnå styrdokumentens intentioner.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan.

There are numerous of ideas and theories around the present development in our global society, describing an ever changing era based and propelled by information and communication technology (ICT). How influential has this development been on political visions and intentions and on the business worlds views on important competencies? The purpose of this thesis is to describe the national and international visions of important competencies in the ?information society?. Through a case study, focused on how the training and consultancy industry apprehends and answer to this change and development, as they often act as agents for new trends in the business world both as accommodators and originators. The growth and speed of the universally available information demands knowhow in seeking, analyzing and managing information, and this competence is crucial today.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av påföljden ungdomstjänst. Ungdomstjänsti dess nuvarande utformning trädde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till främst tillungdomar mellan 15 och 18 år, om särskilda skäl föreligger kan ungdomar upp till 21 årdömas till ungdomstjänst. Påföljden består av två delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benämns ? annan särskilt anordnad verksamhet? vilkenbestår av samtal och/eller studiebesök.Då lagen är en ganska ny företeelse valde vi att undersöka såväl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men även hur väl ungdomarnas upplevelse överensstämmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stämmer in på de tre straffrättsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som är gällande i lagstiftningen.Vi har valt att ha såväl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkät har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjänst i Göteborg.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap.