I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn pÄ matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lÀrare som arbetar med de tidigare Ären (1-3). I vÄrt arbete fÄr vi svar pÄ om det finns en ?röd trÄd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och Är 1. Vi har studerat vad forskningen sÀger om matematikunder- visning i Är F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma lÀroplanen sÀger. Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi bl.a.

En studie i om handdockan kan stÀrka den matematiska förstÄelsen och hur pedagoger skulle kunna anvÀnda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lÀrande i matematik. Vi valde att fokusera pÄ en geometrisk form, rektangeln. VÄrt arbetssÀtt har bestÄtt av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i tvÄ helt skilda förskolor men har gjorts pÄ liknande sÀtt och med samma frÄgestÀllningar.

Jag ville fÄ en större förstÄelse för varför det Àr sÄ mÄnga elever som anser att matematik Àr ett trÄkigt Àmne. FrÄgestÀllningarna som detta arbete har fokuserats kring Àr elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det Àr som gör dem motiverade i Àmnet. Resultaten visade att det framför allt var sÄdan matematik som de kÀnde att de hade anvÀndning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel sÄ ansÄg de att matematik var trÄkigt och ibland roligt. OmrÄden som eleverna kÀnde var bra att kunna var till exempel procent och huvudrÀkning.

Barns vardag Àr fylld av matematik, men de behöver hjÀlp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. DÀr har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning Àr att försöka fÄ en bild av hur pedagoger, barn och förÀldrar uppfattar matematiken i sÀllskapsspelen och hur pedagoger och förÀldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har ocksÄ gjorts intervjuer med barn som gÄr i dessa verksamheter och deras förÀldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats nÀr de spelar sÀllskapsspel.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematiklÀroböcker. För att fÄ underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska lÀroböcker i matematik, samtliga avsedda för Ärskurs sju. Undersökningen Àr fokuserad pÄ textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga lÀroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades pÄ verkliga hÀndelser.

VÄra orsakstolkningar Àr nÀra relaterade till bland annat vÄr motivation, vÄr sjÀlvuppfattning och vÄra förvÀntningar. Med dessa begrepp till vÄr hjÀlp kan vi bÀttre förstÄ vÄrt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primÀra syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker elever ser till framgÄngar och misslyckanden inom Àmnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lÀrare och förÀldrar förhÄller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mÄl Àr Àven att försöka förstÄ vad elever tror mÄste ske för att de ska bli bÀttre i Àmnet matematik.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om elevers motivation pÄverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod Àr intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvÀrderingsenkÀter och lektionsbesök. Undersökningen Àmnar fÄ svar pÄ hur elevers motivation pÄverkas pÄ matematiklektioner med praktiska övningar jÀmfört med pÄ mer traditionella lektioner med rÀkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen Àr författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv pÄverkan pÄ elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Detta examensarbete Àr en studie om barns matematiska begreppsbildning vid mÄltiden i förskolan. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare uppmÀrksammar matematiken vid dessa tillfÀllen för att utmana barnens intresse för och lÀrande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollÀrarna. Fokus lÄg Àven pÄ vilka hinder förskollÀrarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se mÄltiden som ett tillfÀlle att anvÀnda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien anvÀnde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Trots att lÀroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, sÄ finns det inte mycket forskning pÄ hur vÀl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lÀrobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmÀrksammat tar upp att lÀroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för Ärskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det stÄr i kursplanen för matematik att det Àr skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta vÀlgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

The word mathematics is often associated to addition, subtraction, division or multiplication. This is not the kind of mathematics that belongs to pre-school. In my essay I have chosen to write about how mathematics is used in pre-school. In the literature it is written that the best way of becoming familiar with mathematics, is to integrate it in the every day life but that there are educators that use traditional mathematics education in pre-school. The questions I would like to answer are:1.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

NÀr vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spÄr hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i Äldrarna eleverna kommer. Vi har Àven observerat mÄnga olika typer av lÀrare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet Àr dÀrför att titta nÀrmare pÄ hur intresset ser ut i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor samt titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar intresset hos eleverna. För att ta reda pÄ detta har vi utfört enkÀtundersökningar i de olika klasserna. UtifrÄn svaren frÄn enkÀterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hÀlften som enligt enkÀterna tyckte om matematikÀmnet och hÀlften som inte tyckte om det.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ramfaktorteori undersöka hur lÀrare lÀgger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsÀtt kan pÄverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. UtgÄngspunkt för studien har varit svenska elevers försÀmrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frÄgestÀllningar har jag sökt svar pÄ: Hur arbetar lÀrare med matematik i Ärskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lÀrare, i dessa Ärskurser, pÄ elevers matematikkunskaper? Hur tror lÀrare, i dessa Ärskurser, att deras arbetssÀtt pÄverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklÀrare som Àr behöriga och undervisar i Ärskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i lÀroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.