I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelÀrare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. ForskningsfrÄgan som jag formulerade för att nÄ mitt syfte var: Vad har lÀrarna för erfarenheter och instÀllning till matematik och vilket tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder de för att nÄ eleverna med problemlösning? För att fÄ svar pÄ min forskningsfrÄga valde jag en hermeneutisk metod dÄ jag arbetade med enkÀter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkÀtsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklÀrare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.

NÄgra av de Àndringar som gjordes 2011 i lÀroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehÄllet för Àmnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förstÄelse för vektorbegreppet dÀr urvalet omfattar gymnasieelever som har lÀst eller lÀste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer dÀr uppgifterna agerade frÄgor och eleven fick svara pÄ följdfrÄgor sÄ att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett pÄ de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har sÄledes beprövade uppgifter som Àr skapade med en rad olika omrÄ-den som utgÄngspunkter.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare Är Àr lÄgt. Undervisningen Àr alltför lÀroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning dÀr sÄdant som diskussioner om matematikens anvÀndning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingÄr. Ett sÀtt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete Àr bland annat att ta reda pÄ hur mycket lÀrarna anvÀnder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssÀttet. Resultatet av studien bygger pÄ en enkÀtundersökning bland matematiklÀrare och nÄgra intervjuer med matematiklÀrare som arbetar laborativt.NÀstan alla av de lÀrare som besvarat enkÀten arbetar laborativt men det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser i vilken utstrÀckning lÀrare i allmÀnhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkÀter var mycket lÄgt.

Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.

BAKGRUND:Vi Àr intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. VardagsmatematikÀr den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter pÄ i vÄrtvardagliga liv. Det vi vill undersöka Àr om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvÀrld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om matematik anvÀnds i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar pÄ en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vÄr undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta pÄ grund av att vi ansÄg att observationer pÄ bÀsta sÀtt kan besvara vÄrt syfte.RESULTAT:NÀr vi genomfört vÄr undersökning sÄg vi att den vardagliga matematiken förekom bÄde iförskola och i skola.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagoger frÀmjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen instÀllning till matematik kommer attpÄverka detta. Undersökningen tog plats pÄ tre olika förskolor dÀr sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frÄnlunchtillfÀllen dÀr man exempelvis delar frukt, vid uteleken dÀr barnen hoppar hage eller vidpÄklÀdningen nÀr barnet övervÀger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrÀmjas bÀst genom att pedagoger gör den till nÄgot roligt som intresserar barnen och ligger pÄderas nivÄ dÀrtill tar till sig deras Äsikter och önskemÄl. Det visade sig ocksÄ att en pedagogmed mer positiv instÀllning till matematik finner det lÀttare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Detta Àr en studie om bedömning av elever i de yngre skolÄren i Àmnet matematik. Studien syftade till att undersöka lÀrares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen pÄ vilka metoder och strategier lÀrare beskriver sig anvÀnda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lÀrare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lÀrare för elever i de yngre skolÄren dÀr lÀrarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrÄn ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter: summativ och formativ bedömning dÀr summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivÄ medan formativ bedömning syftar till bedömning för lÀrande dÀr elevers delaktighet i bedömning betonas.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i Àmnet. Det kan kÀnnas uppenbart att elever blir bÀttre pÄ nÄgot de tycker Àr roligt, men det kÀnns ÀndÄ viktigt att kunna fÄ det bekrÀftat.Min förhoppning Àr att undersökningen ska skÀnka ytterligare ljus Ät elevernas syn pÄ skolan och undervisningen, med speciellt fokus pÄ matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lÀra sig mer om de tyckte det var roligt sÄ kan skolan utvecklas pÄ ett sÀtt som gör elevernas skoldag lÀttare att se fram emot.Undersökningen Àr gjord med enkÀter som eleverna fÄtt fylla i sjÀlva, alla svar kommer alltsÄ direkt frÄn eleverna Àven om tolkningarna Àr gjorda av mig.Med enkÀterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik Àr roligt har i allmÀnhet Àven ett högre betyg Àn de som tycker det Àr trÄkigt..

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.