Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Syftet med mitt arbete Àr att analysera vad förÀldrarna tycker om att deras barn kommer att fÄ lÀra matematik pÄ förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap förÀldrarna har om det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, vad förÀldrarna har för förhÄllande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras pÄ enkÀter som genomfördes pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta förÀldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de förÀldrar som var negativ instÀllda till matematiken i förskolan har hÀlften tyckt att skolmatematiken var svÄr och trÄkig.

Syftet med studien Àr att studera förskolans mÄltider och hur matematik kan ÄskÄdliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i mÄltiderna. För att ta reda pÄ detta har vi tagit hjÀlp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas mÄltidssituationer (frukost, lunch och mellanmÄl) under tvÄ dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frÄgestÀllningar har lagts ut pÄ en social media dÀr verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i mÄltiderna.

Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik pÄ ett alternativt sÀtt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar pÄ ett alternativt sÀtt med matematik. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger som har berÀttat om och demonstrerat sitt arbetssÀtt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssÀtt som kan ersÀtta det traditionella arbetssÀttet i matematik, det vill sÀga enskilt rÀknande i matematikboken. .

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger pÄ förskolan anser vara innehÄllet i Àmnet matematik för smÄ barn och jÀmföra detta med litteraturens beskrivning. En enkÀtundersökning gjordes för att fÄ fram vilken instÀllning verksamma pedagoger i en medelstor tÀtort i Mellansverige har till Àmnet matematik. De flesta tillfrÄgade pedagogerna anser att man ska lÀra barnen matematik tidigt i livet för att man ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, sÄ stÄr det Àven i lÀroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

 Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vad sorts matematik som barn anvÀnder vid sociala interaktioner i leken. Studien Àr alltsÄ gjord för att skapa en ökad förstÄelse för hur barn, utan pÄverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfÀllen. Observationerna genomfördes pÄ bÄde ett strukturerat sÀtt, med hjÀlp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sÀtt, dÀr jag anvÀnde mig av endast fÀltanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfÀllena.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken matematik pedagogerna upptÀcker att de yngsta barnen anvÀnder sig av i lek inomhus sÄvÀl som utomhus. Vidare Àr jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön pÄverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Matematik ingÄr i förskolans strÀvansmÄl, och Àr ett av mÄnga strÀvansmÄl i förskolan. Detta innebÀr att pedagoger skall strÀva efter dem och hitta tillfÀllen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlÀtta barnens vidareutveckling och hur medvetna de Àr om strÀvans mÄl i just matematik för förskolan. Vi har Àven valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess anvÀndning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sÀtt att lÀra ut matematik, men tyvÀrr hittar fÄ pedagoger tid att sÀtta sig in i det och förstÄ barns tÀnkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmÀrksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..