Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Detta examensarbete fokuseras pÄ sambanden i matematikundervisningen och varför mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lÀrare och tvÄ av deras elever. Syftet med detta har varit att dels fÄ en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever Àmnet. VÄr problemprecisering belyser vad som Àr viktig att tÀnka pÄ vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgÄngen belyses olika delar i undervisningen sÄsom sprÄkets betydelse, motivation, lÀrarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

Syftet med denna rapport Àr att förstÄ verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jÀmfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jÀmfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers Àr för att se om det finns nÄgra kopplingar samt om det finns spÄr frÄn teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har Àven undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av och kunskaper om hur verksamma lÀrare för grundskolans tidigare Är motiverar sina elever till att lÀra sig matematik och vad begreppet motivation innebÀr för dem. I studien undersöks ocksÄ hur de verksamma lÀrarna upplever motivationens pÄverkan pÄ elevernas inlÀrning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebÀr. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer pÄ inre och yttre motivation. DÀr berörs Àven det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet pÄ motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas ocksÄ motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlÀrning samt lÀrarens betydelse för elevens motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlÀgga ordens betydelse och begreppsförstÄelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolÄr 2. Jag ville undersöka vilka de svÄra begreppen i matematik var, jÀmföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade förÀldrar, likasÄ skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var Àven att se om pedagogerna kunde tÀnka sig att förÀndra sitt arbetssÀtt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla frÄn min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra omrÄden i matematik. DÀrefter intervjuades sju barn frÄn de olika klasserna som deltog i studien.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

Med denna uppsats ville jag fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar elevernas lust och motivation för att lÀsa matematik. Undersökningar har visat att mÄnga elever anser att Àmnet matematik Àr trÄkigt. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar motivation och intresset bland annat lÀrarens sÀtt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehÄllet i Àmnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehÄllet i Àmnet som vÀckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de lÀste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvÄrigheter, sociala nÀtverket, sÀrskilt undervisningsbehov..