Sammanfattning Avsikten med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vilka möjligheter elever med annat modersmÄl Àn svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lÀrarutbildare, pedagoger och elever har vi fÄtt ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse sprÄket har för elevernas förstÄelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till nÄgra av de teorier som vi tagit del av i lÀrarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna Àr medvetna om att det bör löpa en röd trÄd genom elevernas sprÄkutveckling som börjar med en vÀl grundad bas och följs av en sprÄklig utbyggnad. I vÄr undersökning kom vi fram till att sprÄket i matematiken skiljer sig frÄn sprÄket i övriga skolÀmnen. Detta innebÀr att elever med annat modersmÄl Àn svenska mÄste ha möjlighet att stÀrka sina sprÄkkunskaper och att en god sprÄklig bas i modersmÄlet Àr av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmÄl Àn svenska har svÄrt att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och skolplaner för matematikÀmnet och frÄgan Àr om det beror pÄ bristande sprÄkkunskaper eller matematiksvÄrigheter? Sökord: ModersmÄl, matematik, sprÄkutveckling, sprÄkkunskaper..

VÄrt syfte med detta examensarbete var att fÄ insikt i vilka metoder som anvÀnds för att föra in eleverna i det matematiska sprÄket. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteratur kring Àmnet, enkÀter till pedagoger och lÀromedelsförfattare och vi har i tvÄ klasser gjort observationer, dÀr vi iakttagit lektionstillfÀllen i matematik. Resultatet frÄn vÄra studier visar att bÄde pedagoger och lÀromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska sprÄket för eleverna..

I vilken utstrÀckning kan yrkesverksamma KME-lÀrare utöva sitt huvudÀmne i skolan?.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger fÄr in matematiken i samlingen i förskolan..

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Bakgrund: Kunskap i matematik Àr idag en nödvÀndighet för alla individer. FörstÄelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprÀtthÄller sociala regler, beskriver sin omvÀrld och löser problem. Som vuxen Àr matematiken grundlÀggande för ett demokratiskt tÀnkande, underlÀttar vardagsbeslut och yrkesliv. DÀrför ska varje barn tidigt utveckla sin förstÄelse för grundlÀggande egenskaper i begreppen tal, mÀtning och form samt sin förmÄga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssÀtt pÄ förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan anvÀndas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att anvÀnda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lÀrande samt den praktiska anvÀndningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angÄende vardagsmatematiken i förskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur mÄnga elever i skolÄr Ätta och nio i tre SkÄnekommuner som har sÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebÀr att de inte uppnÄr nivÄn godkÀnd endast i Àmnet matematik. Dessutom Àr syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för nÄgra av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhÄllande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÄ jag intervjuat tio SUM-elever i skolÄr nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lÀgre andel elever som ej Àr godkÀnda i matematik Àn sÄvÀl SkÄne lÀn som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolÄr nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nÀtverk ligger bakom de problem som orsakat deras lÄga resultat i matematik..

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det pÄ förskolan förekommer nÄgot matematiskt lÀrande i byggrummet och i sÄ fall vilket matematiskt lÀrande som sker. Avsikten var ocksÄ att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lÀrande. Undersökning genomfördes pÄ en förskola med hjÀlp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och Àven miljön och vilket material som fanns tillgÀngligt. Resultatet visar att barnen anvÀnder mÄnga matematiska begrepp som t.ex.

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn pÄ deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i Ärskurs fem har utförts för att fÄ en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn pÄ grupparbete och anser sig sjÀlva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer dÀremot att det finns faktorer som eleverna tycker pÄverkar deras delaktighet, sÄsom uppgiftens utformning, gruppsammansÀttning och kommunikationssvÄrigheter. Eleverna har Àven svarat pÄ hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar pÄ att de har en vilja att fÄ sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.