Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.

Syftet med studien Àr att undersöka tio lÀrares instÀllning till laborativ matematik och om den skiljer sig Ät beroende pÄ vilken Äldersgrupp de undervisar.Under vÄr tid som lÀrarstudenter har vi reflekterat över att det vi lÀr och lÀser inte alltid stÀmmer överrens med det vi möter i verkligheten. NÀr det gÀller Àmnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett lÀromedel. Vi har Àven sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir Àldre. För att fÄ reda pÄ om vÄra erfarenheter stÀmde lÀste vi litteratur med fokus pÄ laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med undersökningen Àr att ÄskÄdliggöra hur gymnasielÀrare i matematik samtycker nÄgra utvalda förÀndringar i gymnasiereformen Gy 2011, frÀmst i förhÄllande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen Àr inte att svara pÄ frÄgan hur den svenska lÀrarkÄren tÀnker kring dessa förÀndringar, utan att fÄ fram en mÀngd olika Äsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lÀrarnas Äsikter gÄr isÀr bÄde sinsemellan och mellan lÀrare och Skolverket och regeringen, men att man Àven samtycker pÄ flera punkter bland de förÀndringar som gjorts i Gy 2011..

Den allmÀnna uppfattningen Àr att dyslexi inte ger svÄrigheter i matematiken, men samtidigt sÀger viss forskning att det finns dyslexirelaterade svÄrigheter som pÄverkar matematiken. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur dyslexin pÄverkar matematikinlÀrningen. De frÄgor denna studie söker svaret pÄ Àr vilka svÄrigheter som kan identifieras i dyslektikers, som Àr normalpresterande i matematiks, utsagor att de har eller har haft? Och pÄ vilket sÀtt Àr informanterna lika respektive olika nÀr det gÀller deras dyslexirelaterade svÄrigheter i matematik? Detta studeras genom att intervjua 9 dyslektiker som Àr normalpresterande i matematik. Under studiens gÄng anvÀndes en egen teori dÀr olika dyslexirelaterade svÄrigheter i matematik frÄn forskning, sammanfattades.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlÀrningssvÄrigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om Àmnet. Jag undersöker ocksÄ vad som kan leda till matematiksvÄrigheter och vad matematiksvÄrigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie dÀr jag undersöker vad dagens lÀrare i matematik har för kunskaper och tankar om inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Om ett barn lider av allmÀnna matematiksvÄrigheter Àr det oftast svagt i andra Àmnen ocksÄ.

Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Bakgrund: Matematik Àr ett Àmne som har uppmÀrksammats de senaste Ären. Skolverkets undersökning visar att var sjÀtte elev inte nÄr mÄlen i matematik i Ärskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad Àr det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lÀrare hjÀlpa dessa barn? Det hÀr Àr nÄgra av tankarna som gjorde att vi valde Àmnet matematik och matematiksvÄrigheter. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ matematik och matematiksvÄrigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lÀrande i matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till matematik och derasval av arbetssÀtt. Syftet Àr ocksÄ att studera pedagogers erfarenheter frÄn deras egenskoltid av matematik. I en enkÀtundersökning stÀlldes frÄgor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frÄgor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frÄgorna somenkÀten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikÀr mycket viktigt pÄ förskolan.

Bakgrund: Matematik Àr fortfarande enligt forskning ett Àmne med hög status, men trots detta Àr det fÄ elever som har förstÄelse för varför matematik Àr ett viktigt Àmne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sÀllan till att det Àr ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). LikasÄ menar Björklund (2009) att vi inte Àr uppmÀrksamma pÄ att matematik till större del omringar vÄr vardag. SprÄket Àr nyckeln till att förstÄ och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lÀrande i Àmnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och sprÄkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlÀrningsmetoder och olika författares syn pÄ matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lÀrare har vi kommit fram till att lÀrarna har ett laborativt och undersökande arbetssÀtt. LÀrarna arbetar för att öka elevernas förstÄelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen Àr att eleverna ska kÀnna lust att lÀra matematik, vÀcka elevens nyfikenhet och intresse.