Att anvÀnda sig av rörelse i undervisningen för att förstÀrka inlÀrning Àr en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleÄldern. Syftet med uppsatsen Àr att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlÀrning av matematik upp till skolÄr tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlÀrningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har Àven fokuserat pÄ rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan pÄ utvecklingen. Via enkÀter har vi fÄtt fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger anvÀnder sig av rörelsemoment för att förstÀrka matematisk inlÀrning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har anvÀnts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att mÄnga pedagoger medvetet anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning, frÀmst i de lÀgre skolÄren. De har Àven en god insikt om rörelsens betydelse för inlÀrning och socialt vÀlbefinnande..

Arbete med skönlitteratur i svenska och matematik..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation i Àmnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolÄr 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. UtifrÄn intervjuernas resultat presenteras elevernas syn pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i Àmnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan pÄverkas elevernas motivation och nÄgra av faktorerna som presenteras Àr lÀromedel, kommunikation, delaktighet och pÄverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhÄllande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende pÄ motiverande faktorer.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta Àmne har uppkommit under vÄr utbildning och genom egna erfarenheter dÄ vi sjÀlva arbetar i förskolan. Vi har fÄtt upp ögonen pÄ hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara Àr olika rÀknesÀtt som addition och subtraktion som nÀr vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i Äldern 1 ? 5 Är.METOD:Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. VÄrt urval bestÄr av Ätta lÀrare, pÄ fyra olika förskolor i tre olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.RESULTAT:Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att alla lÀrare arbetar mycket medvetet med matematik.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. UtgÄr pedagogen frÄn elevens erfarenheter och tankar eller utgÄr pedagogen endast frÄn ?matteboken? nÀr de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som frÀmst anvÀnds i undervisningen och vad det Àr som pÄverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning sÄ att den blir sÄ lustfylld sÄ möjligt? Till vÄr undersökning har vi valt att intervjua pedagoger pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra om förskollÀrarna upplever upplever nÄgra skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av lÀroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har nÄgon inverkan pÄ dessa val. Studien behandlar Àven om yrkesidentiteten har förÀndrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskollÀraren anvÀnder sig av inom Àmnet matematik. Genom att först göra en textanalys av lÀroplanen för förskola (Lpfö98) och lÀroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans lÀroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat anvÀnda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt Àr nio stycken, fyra som Àr verksamma i en stor stad och fem som Àr verksamma i glesbygden. Under studiens gÄng har vi stÀndigt anvÀnt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svĂ„righeter att nĂ„ kunskapsmĂ„len, trots att de har minst godkĂ€nt frĂ„n matematik i Ă„r nio, samt att finna utgĂ„ngspunkter för att underlĂ€tta övergĂ„ngen frĂ„n grundskola till gymnasium i Ă€mnet matematik. En enkĂ€tundersökning om elevernas syn pĂ„ matematik och matematikundervisning i Ă„r nio jĂ€mfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lĂ€rarhjĂ€lp, undervisningssĂ€tt eller bild av kunskapsmĂ„len mellan Ă„r nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svĂ„righetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svĂ„righeter att hantera det ökade kravet pĂ„ eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svĂ„righeterna att nĂ„ mĂ„len.

MÄlet med detta utvecklingsarbete var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och dÀrmed gynna barns lÀrande och utveckling i matematik. Detta inom omrÄdena god taluppfattning, god problemlösningsförmÄga samt kommunikativ förmÄga. Förskolans lÀroplan beskriver att förskollÀrare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  pÄ en förskola med fem barn i Äldrarna fyra respektive fem Är. Vi planerade, genomförde samt utvÀrderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.

Det huvudsakliga syftet med vĂ„r rapport Ă€r att undersöka hur resonerande matematik anvĂ€nds i skolan och vad den har för effekt pĂ„ eleverna. Vi undersöker hur eleverna anvĂ€nder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vĂ„r studie vill vi ta reda pĂ„ om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp Ă€n vid enskilt arbete och om den för eleverna nĂ€rmare svaret.För att fĂ„ svar pĂ„ detta anvĂ€nder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna bestĂ„r av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar tvĂ„ pedagoger och 32 elever frĂ„n Kalmar lĂ€n vĂ„rterminen 2010.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingÄr i de olika delarna av samlingen pÄ förskolan. Den tittar Àven nÀrmare pÄ hur medvetna pedagogerna Àr om Àmnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlÀrningstillfÀlle för barnen. TvÄ avdelningar pÄ olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som anvÀnds för att fÄ fram resultatet Àr enkÀtundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om Àmnet matematik och endast hÀlften hÀnvisade till lÀroplanen pÄ frÄgan om de hade en medveten mÄlsÀttning inom Àmnet matematik i samlingen.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta nÀrmre pÄ hur man i en montessoriskola arbetar för att nÄ upp till nÄgra av kursplanens mÄl i matematik. Vi har intervjuat tvÄ montessoripedagoger och gjort elevintervjuer dÀr 14 montessorielever frÄn skolÄr 2 och 3 ingÄtt. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgÄ som hjÀlper till att underlÀtta matematikundervisningen..

Mitt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlÀrningssituation i matematik och se under vilka förutsÀttningar de sjÀlva tror att de lÀr sig bÀst. Studien genomfördes med hjÀlp av 175 enkÀter som delades ut pÄ en gymnasieskola i VÀstergötland. De svarande tillhörde olika program och olika Ärskurser, och enkÀten hade dels frÄgor med fasta svarsalternativ och dels nÄgra ganska öppna frÄgor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det Àr viktigt att öva mÄnga gÄnger pÄ samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan anvÀnd tid till lÀxlÀsning i matematik och betyg i matematik Àven om kausaliteten Àr oklar.- att det finns en stark önskan hos mÄnga elever om förstÄelse av matematikstoffet..

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.FrÄgestÀllningarna som varit utgÄngspunkter för arbetet:-    Hur arbetar lÀrare med matematik i förskolan?-    Hur synliggör lÀrare matematiken för barnen?En enkÀtundersökning har gjorts som ett hjÀlpmedel för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. EnkÀtundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i VÀxjö kommun dÀr sammanlagt 31 lÀrare har deltagit i undersökningen.Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och lÀraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lÀrare Àr det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har Àven visat att lÀrare kan arbeta med matematiken pÄ olika sÀtt och Àven synliggöra den pÄ olika sÀtt och med olika metoder, bl.a.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.