Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det.För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar:1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor?2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor?3.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna.

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

En organisationsförändring som blir allt vanligare i takt med att hierarkierna i organisationerna blir mer horisontella är delegering av ansvar. Forskning har visat att effektiv delegering av ansvar kan gagna både organisationen och den enskilda individen. För att detta ska kunna uppnås är det emellertid viktigt att hänsyn tas till medarbetarnas subjektiva tolkningar och värderingar av förändringen och dess olika aspekter. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag att undersöka medarbetarnas perspektiv hos en organisation som hade valt att införa delegering av ansvarsområden i sin verksamhet. De frågeställningar som ingick var: I vilken grad är införandet, val av uppgifter, genomförandet och fortlöpande hantering av delegeringen effektivt? Hur har upplevelsen av arbetstillfredsställelse påverkats av förändringen? Hur har upplevelsen av organisationsengagemang påverkats av förändringen? Finns det faktorer rörande införandet, valet av uppgifter samt genomförandet och hanteringen av delegeringen som kan ha en negativ inverkan på effektiviteten? En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare i 5 butiker.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gäller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsättningar för företag att interagera med sina intressenter. På senare år har socialt ansvar inom näringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsättning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus på ansvarsfull konsumtion och att sända ut budskap för att sälja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie är att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som säljer produkter som kan vara skadlig för hälsan och skapa ett beroende går det att använda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försäljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgränsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartläggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn på socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser på framtiden och de möjligheter som ges där.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjälp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den är att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsättningarna på olika nivåer, ser till det delade värdet mellan företaget och samhället, tillämpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur medvetna yrkesverksamma lärare är om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de använder den för att nå ut till sina elever. Fokus ligger på ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och även hur lärarna ser på sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lärare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslår att lärarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svårtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende på vilken klass man har framför sig och varierade beroende på om man var ämneslärare eller klasslärare, det visade sig också att lärarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lärarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..