Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Syftet med uppsatsen är att studera hur synen på det manliga och kvinnliga talspråket utvecklats från 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling även syns i elevers ageranden i skolan. De frågeställningar uppsatsen bygger på är: Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet mäns och kvinnors muntliga språkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmänna teorierna kring mäns och kvinnors muntliga språkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frågeställningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien är från 2000-talet och representerar såväl samband mellan språk och kön, som samband mellan språk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförändring kring det kvinnliga och manliga talspråket, där de kvinnliga dragen idag värdesätts mer än tidigare.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen?Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka?I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Title (Swedish) Kommunikation i forskarbloggar ? En motivationsstudie bland forskare vid Göteborgs universitetTitle (English) Communication in research blogs ? A motivational study among researchers at the University of GothenburgAuthor Maike MohlinTutor Annika BergströmConstituent Information department of the University of Gothenburg (Informationsenheten vid Göteborgs universitet)Course Master thesis in media and communications at the institution for journalism, media and communication at the University of GothenburgTerm Spring 2013Pages/ word count 77/ 32211 wordsObjective To examine why researchers at the University of Gothenburg chose to blog in their role as a researcherMethod Exploratory analysis of qualitative, semi-structured interviewsMaterial Eleven interviews with blogging researchers from different fields at the University of Gothenburg, material gathered in spring 2012Main results In the context of research communication blogs play an essential role for researchers for directly communicating with the public. A strong motivation for researchers to blog is that they can represent and create an image of themselves. Also the blog isused in several ways as a tool in the researchers? daily work.Despite the fact that there are disadvantages with blogging, the researchers in the study find that it brings along far more advantages than disadvantages, which is why they keep blogging..

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god användbarhet. Med användbarhet menas att system ska vara lätta att använda och lära. Jakob Nielsen är en av förgrundsfigurerna när det gäller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Han har utvecklat tio kriterier som kan användas för att ett så bra system som möjligt ska kunna utvecklas.På senare år har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan även till de känslor som användaren kan tänkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken.Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

Barns läsutveckling har länge delat upp forskare och lärare i två läger. The reading war i USA spred sig över världen under 1970-talet och påverkade även lärare och forskare i Sverige. Debatten gällde om elever skulle fortsätta undervisas genom att lära sig alfabetets bokstäver och tillhörande språkljud eller om det var mer effektivt att använda sig av en helordsmetod. Syftet med denna konsumtionsuppsats har varit att undersöka skillnader i barns läsutveckling vid användandet av Phonics och Whole language och hur dessa skiljer sig mellan olika ortografier. Vi har även analyserat tidigare forskning där de kombinerat dessa två metoder.Denna vetenskapliga litteraturstudie har genomförts genom att jämföra resultat av tidigare forskning.