säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

Problematisering: Det skönmålade begreppet coaching har fått stor genomslagskraft inom företagsvärlden under senare tid. Efter att ha studerat ett antal tidigare uppsatser kring coaching har vi konstaterat att flertalet av dessa uppsatser tenderar att vara författade med coachen i fokus. Vi vill därför i denna uppsats leda diskussionen vidare och undersöka hur tre olika yrkesroller inom ett företag ser på coaching och bringa klarhet i hur begreppet tillämpas i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur coaching tillämpas i ett serviceföretag och vilket innehåll begreppet ges i praktiken.Metod: Vår avsikt med denna uppsats är att genom en praktisk fallstudie utöka kunskapen kring hur coaching och coach som yrkesroll kan uppfattas. Vi har valt att genomföra strukturerade intervjuer med såväl coacher som medarbetare på ett av CityMails lokalkontor, CityMailCenter i Helsingör. Vi har dessutom tillhandahållit information via e-mail från en utvecklingskonsult på personalavdelningen vid företagets huvudkontor i Danmark.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, både i media och av forskare inom området. De sägs vara egoistiska, kravställare, frågvisa, individualister och illojala. Syftet med den här studien är att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger på sexton semistrukturerade intervjuer och det är därför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frågeställningarna och där resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förståelse kring det undersökta området.Resultatet i studien visar på att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förväntningar på sin chef och arbetsgivare.

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar.

Bakgrund och problem: Styrelser är föremål för omfattande forskning inom bolagsstyrning. En stor del av forskningen syftar till att öka förståelsen för vad styrelser gör och varför. Forskare har ofta tagit hjälp av grova mått som styrelsestorlek och aktieinnehav i styrelsen, vilket har resulterat i inkonsekventa resultat. Styrelsekapitalet är ett relativt nytt begrepp som syftar till att förklara styrelsearbete genom ledamöternas humana och sociala kapital. Genom att testa variabler som är hänförbara till en persons kunskaper och sociala kontakter vill vi bidra till att öka förståelsen för styrelsers agerande.Syfte: Att förklara styrelsers agerande i svenska företag med hjälp av styrelsekapitalet.Metod: Studien är deduktiv.

Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk.Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk..

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Ett av de vanligaste motiven till varför ett företag ska använda outsourcing är att det då kan fokusera verksamheten på kärnkompetenserna, de aktiviteter som bidrar mest till konkurrensfördelarna. De modeller som forskare skapat för outsourcingstrategier har överlag grundats på forskning om amerikanska och asiatiska bolag. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om det finns en relation mellan svenska tillverkande storföretags kärnkompetenser och outsourcingstrategin för tillverkningsprocesser. Vi utredde även om samma beslutsunderlag för outsourcing som presenteras i tre välkända forskningsmodeller används i praktiken på företagen. Vi har genomfört en litteraturstudie tillsammans med en kvalitativ studie där vi intervjuade representanter från verktygstillverkarna Atlas Copco Industriteknik och Sandvik Machining Solutions samt fordonstillverkaren Scania.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Bakgrund: Ledarskap har sedan länge varit ett väl undersökt ämne. På senare tid har forskare dock riktat in sig på ledarskap i förändringar. Organisationer förändras i större utsträckning, än tidigare, då både samhället förändrats och konkurrensen företag emellan ökat radikalt.Problem: Problem som kan uppstå vid organisationsförändringar att personalstyrkan möjligtvis inte håller med om det som ska genomföras, och därför drar åt olika håll.Syfte: Att visa hur en på bästa sätt tacklar förändringar samt motivera de anställda att arbeta framåt så målet till slut uppnås.Metod: För att uppfylla syftet med rapporten har vi använt oss av en kvalitativ studie. I studien ingår både anställda i företag som genomgår förändringar, samt en av de anställdas VD har visat oss de material denne skickade ut till de anställda när dem informerades om förändringen.Slutsats: Den främsta slutsatsen vi kan dra efter att arbetat med denna uppsats, läst litteratur om ämnet och lyssnat på vår intervjuperson samt tittat på Vd:ns video material, är att organisationer är ständigt i förändring. För att kunna konkurrera med andra organisationer inom liknande områden och kraven som ställs från samhället behöver organisationer arbeta med förändringar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka frågan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och åsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen är baserad på intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om ämnet har jag analyserat mitt material. Jag är främst intresserad av att titta på Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta ämne. Läroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar på olika problemområden som kan uppstå under religionstimmarna i skolan.

Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.