Sökresultat:
1794 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 54 av 120
Inget blir sig likt : Framtidsbeskrivningar i böcker om journalistik
Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..
Aktiv fondförvaltning: Ger aktivt förvaltade fonder valuta för pengarna?
Fonder och fondsparande Àr nÄgot som berör nÀstan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrÄgasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut jÀmfört med de passivt förvaltade dito verkligen Àr motiverade dÄ de inte anses ge nÄgot mervÀrde tillbaks till sina sparare. Syftet med det hÀr arbetet Àr dÀrför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut Àr motiverade eller om en sparare istÀllet bör vÀlja de billigare indexfonderna. För att kunna svara pÄ syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade fonder.
Broilerkyckling : Fiberrikt foder effektiviserar kycklingproduktionen
MÀnniskan har tÀmjt och fött upp fÄglar i 4000 Är för att kunna Àta deras kött. Idag förtÀrs broilerkyckling i hela vÀrlden och den har blivit ett lÀttillgÀngligt livsmedel. Konsumtionen av kyckling ökar och broilerkycklingens kött blir ett allt mer populÀrare matval. Forskare och producenter försöker upprÀtthÄlla den uppÄtgÄende trenden och har dÀrigenom utvecklat fodret, till exempel fiberrikt foder, för att kunna öka produktionen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fiberrikt foder för broilerkyckling kan effektivisera dess tillvÀxt och dÀrmed öka produktionen sÄ att efterfrÄgan kan tillgodoses.För att undersöka hur fiberrikt foder pÄverkar broilerkycklingens tillvÀxt har en litteraturstudie gjorts. Denna studie visar att det har pÄgÄtt forskning inom detta Àmne sedan 1950-talet.
Parametrisering av cirkulationsplats typ D
Projektering i byggbranschen Àr tids- och resurskrÀvande och ofta stÀlls projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det Àr vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna Àr likartade. Idag har mÄnga byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. MÄnga forskare anser att ett produktfokuserade arbetssÀtt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det Àr möjligt att ocksÄ standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkÀtundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I VÀgor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket pÄ uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestÀmmer utformningen av cirkulationsplatser.
Ăppenheten vid redovisning av optionsprogram hos Ă€garstarka och ?herrelösa? företag
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan Àgarstrukturen och öppenheten vad gÀller incitamentsprogram.Studien Àr genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio Ärsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundÀrdata Àr insamlat frÄn forskningsartiklar. Uppsatsen grundas pÄ ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgÄtt ifrÄn en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a.
Ragnarök och den nya tiden : en undersökning av medeltida bildmotiv frÄn HÀlsingland
Den hĂ€r uppsatsen har behandlat de hĂ€lsingska bonaderna, Skogbonaden och Ăverhogdalsbonaderna och deras rika bildvĂ€rld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens intrĂ€de och begynnande etablering i Norden. Jag har frĂ„gat mig om det gĂ„r att se nĂ„gon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har dĂ€rför studerat dem i ett syfte att söka se spĂ„r av anpassningsfenomen sĂ„som ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse Ă„t begreppen ackulturation och synkretism. HĂ€r har jag valt att arbeta med Anders HultgĂ„rds begrepp dĂ€r ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte pĂ„verkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgĂ„ende förĂ€ndringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel pĂ„ integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen frĂ„n min egen hemtrakt, HĂ€lsingland.
Hur gammal kan en atom bli? : En beskrivning av naturvetenskapliga frÄgor och deras innehÄll skickade till tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter
Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.
Teachers take on L2 pupils' school-related language skills
Detta arbete syftar till att fÄ ökad kunskap om hur lÀrare beskriver att de arbetar för att möta andrasprÄkselever i deras sprÄkutveckling samt vilka stödstrukturer lÀrarna beskriver att de anvÀnder i utvecklingen av elevernas skolsprÄk. Jag anser att det Àr viktigt omrÄde att belysa dÄ forskare anser att skolsprÄket Àr en bidragande faktor till att andrasprÄkselever som grupp, presterar sÀmre Àn ensprÄkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.
Resultatet av empirin visar att lÀrarna ansÄg att avsaknaden av den sprÄkliga basen utgjorde ett hinder för andrasprÄkseleverna i utvecklingen av skolsprÄket, vilket bidrog till att lÀrarna insÄg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolsprÄket. Resultatet visade vidare att informanterna anvÀnde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andrasprÄkselevernas skolsprÄk.
?Jo, man fantiserar i halsen och lÀr sig en ny röst? Om skÄnska barn som leker pÄ rikssvenska
Syftet med arbetet Àr att fÄ förstÄelse för skÄnska barns dialektvÀxling i lek ifrÄn deras egna skÄnska dialekt till rikssvenskan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt finner vi i kodvÀxlingen, en social och sprÄklig företeelse bland flersprÄkiga. KodvÀxling kan studeras pÄ olika sÀtt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser pÄ interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodvÀxling/dialektvÀxling definieras men Àven skillnader pÄ sprÄk/dialekt dÄ forskare har olika synpunkter pÄ vad sprÄk respektive dialekt Àr.
Delirium - Kan anvÀndandet av bedömningsinstrumentet CAM-ICU hjÀlpa sjuksköterskan att upptÀcka delirium hos intensivvÄrdspatienten?
Delirium Àr ett vanligt tillstÄnd pÄ intensivvÄrdsavdelningen (IVA) och forskning visar attpatienter som drabbas av delirium har högre mortalitet, lÀngre vÄrdtider pÄ sjukhus och sÀnktlivskvalitet lÄng tid efter vÄrdtiden. Det finns olika former av delirium: hyperaktivt,hypoaktivt och blandformer. Den vanligaste formen, hypoaktivt delirium, Àr lÀtt att feltolkasom översedering eller depression. Att anvÀnda sig av bedömningsinstrument kan göra attdelirium upptÀcks tidigare och att patienten snabbare fÄr adekvat vÄrd, vilket kan lindraförloppet. Det har utvecklats olika instrument för att bedöma om patienterna har delirium.Syftet med denna studie var att undersöka om anvÀndandet av CAM-ICU (ConfusionAssessment Method for Intensive Care Unit - ett bedömningsinstrument av delirium) Àr ettanvÀndbart mÀtinstrument för sjuksköterskan att upptÀcka delirium hos patienter som vÄrdaspÄ IVA.
Muslimska friskolor i Sverige : en vÀg till integration eller segregation?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna frÄn samhÀllet, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnÄ detta syfte har jag anvÀnt mig av en jÀmförande litteraturstudie dÀr jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frÄgor. VÀldigt fÄ empiriska studier har gjorts pÄ omrÄdet, varav ingen specifikt har berört de frÄgestÀllningar jag ville fÄ svar pÄ. I min argumentöversikt sammanstÀllde jag de olika argumenten och upptÀckte att mÄnga argument fanns bÄde pÄ ?för? och ?mot? sidan. Exempelvis pÄstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgÄs med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund bÄde kunna leda till att de hade lÀttare att integreras i samhÀllet men Àven till att de blev mer isolerade.
Barnmobbning : Vad Hur Vem och Varför?
Mobbning Àr nÀr nÄgon eller nÄgra, vid upprepade tillfÀllen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, Àr den vanligaste förekommande mobbningsformen pÄ svenska skolor. De tvÄ andra formerna av mobbning som man brukar tala om Àr fysisk och psykisk. Pojkar Àr de vanligaste förövarna nÀr det gÀller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen stÄr frÀmst flickor för.
Estetiskt skapande frÀmjar mÀnniskan : En undersökning om nÄgra estetiska arbetmetoders effekter pÄ kvinnor med invandrarbakgrund
Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.
Inkludering i förskolan - förutsÀttningar och möjligheter: En studie av nÄgra pedagogers erfarenheter
Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.
Kriminella ungdomsgÀng
GĂ€ng Ă€r inget nytt fenomen. Faktum Ă€r att forskare hĂ€vdar att gĂ€ng funnits över större delen av vĂ€rlden under mycket lĂ„ng tid. ĂndĂ„ Ă€r inte kunskapen om gĂ€ng sĂ„ stor som man skulle kunna tro. För att kunna komma fram till effektiva metoder att bekĂ€mpa kriminella ungdomsgĂ€ng krĂ€vs en ökad kunskap om vad dessa Ă€r och hur de fungerar. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och förklara varför det Ă€r viktigt att arbeta med kriminella ungdomsgĂ€ng.